Personal Guarantee Agreement Sweden

A Personal Guarantee Agreement Sweden (Personlig borgen) is a written commitment by an individual — typically a shareholder, director or CEO — to personally guarantee debts or obligations of a company (the principal debtor) towards a creditor. Governed by chapter 10 of the Swedish Commercial Code (handelsbalken 1736) and the Companies Act (aktiebolagslagen 2005:551), the personal guarantee pierces the limited liability veil of the limited company and makes the guarantor directly liable. Most Swedish banks require personal guarantees from majority shareholders before granting business loans.

Personlig borgensförbindelse Sverige används regelmässigt i situationer där en kreditgivare kräver personlig säkerhet utöver bolagets betalningsförmåga.

Banklån till fåmansbolag. Det vanligaste scenariot är att en bank kräver personlig borgen av majoritetsaktieägaren vid banklån till ett litet aktiebolag (fåmansbolag). Banker (Nordea, Swedbank, SEB, Handelsbanken) begär personlig borgen när bolaget är nystartad, har låg lönsamhet eller brist på säkerheter. Borgensmannens personliga kreditvärdighet och ekonomi bedöms av banken parallellt med bolagets kreditprövning. Handelsbalken (1736) 10 kap. § 9 reglerar proprieborgen med primärt ansvar, vilket banker normalt kräver vid bolånefinansiering.

Leasing av fordon och maskiner. Leasingbolag (Volvo Financial Services, Scania Finance, Swedbank Finans) kräver ofta personlig borgen av aktieägaren vid leasing till fåmansbolag; leasingbolaget är ägare till egendomen under leasingperioden men garantin skyddar mot betalningsbortfall. Borgensbeloppet vid leasing brukar motsvara den kvarvarande leasingavgiftens nuvärde plus eventuella restvärdesgarantier.

Hyresavtal för lokal. Fastighetsbolag och privata hyresvärdar kräver ibland personlig borgen av aktieägaren vid uthyrning av kommersiell lokal till ett litet bolag; hyresvärden bedömer att bolaget har svag ekonomi och vill ha direkt ansvar mot aktieägaren vid eventuella hyresskulder. Borgensbeloppet vid hyresavtal brukar motsvara sex till tolv månaders hyra plus moms och driftkostnader.

Krediter från leverantörer. Leverantörer (råvaruleverantörer, grossister, distributörer) kan kräva personlig borgen av aktieägaren vid beviljande av kreditlimit till bolaget; borgensförbindelsen skyddar leverantören mot betalningsbortfall vid bolagets betalningsoförmåga.

Almi och offentlig finansiering. Almi Företagspartner lämnar lån till nystartade och etablerade SME-bolag; Almi kräver normalt personlig borgen av aktieägarna som ett krav för lånebeviljning. Almi-lånet kombineras vanligen med bankfinansiering och eget kapital. Även regionala utvecklingsbolag och EU-stödfonder kräver ibland personlig borgensförbindelser.

Bolagets obligation gentemot privatperson. Vid lån från privatperson (exvis förälder eller bekant) till bolag kan borgenären kräva personlig borgen från aktieägaren som ett villkor för att lämna lånet; borgensförbindelsen ger borgenären direktansvar mot aktieägaren om bolaget inte betalar. Skuldebrevslagen (1936:81) § 1 reglerar skriftliga fordringar och kompletterar handelsbalken vid borgensansvar kopplat till skuldebrev.

En rättsligt giltig personlig borgensförbindelse Sverige innehåller följande beståndsdelar för att uppfylla kraven i handelsbalken (1736) 10 kap.

Borgensmannens fullständiga identitet. Fullständigt namn, personnummer (ÅÅÅÅMMDD-NNNN), folkbokföringsadress, yrke och relation till bolaget (aktieägare, VD, styrelseledamot). Borgensmannen ska vara myndig och ha rättshandlingsförmåga; vid tveksam förmåga rekommenderas vittnen. Borgensmannens make eller sambo bör informeras om borgensåtagandet; i vissa fall kan samtycke behövas.

Bolagets identitet (gäldenären). Bolagets fullständiga firma, organisationsnummer (NNNNNN-NNNN), registrerat säte och kontaktuppgifter. Hänvisning till det specifika kreditavtalet eller lånet som borgensmannen garanterar. Aktiebolagslagen (2005:551) 1 kap. § 3 bekräftar att aktiebolaget är en självständig juridisk person, men personlig borgen genombryter detta skydd.

Kreditgivarens identitet (borgenären). Bank, leasingbolag, leverantör eller privatperson med fullständigt namn eller firma, person- eller organisationsnummer och adress.

Borgenstyp och belopp. Tydlig angivelse av proprieborgen (§ 9, primärt ansvar) eller enkel borgen (§ 8, subsidiärt ansvar). Maximalt borgensbelopp (kappad borgen) bör anges för att begränsa exponeringen; borgensbeloppet bör täcka kapital, ränta och rimliga inkassokostnader. Räntelagen (1975:635) § 4 anger att dröjsmålsräntan uppgår till referensräntan plus 8 procentenheter från förfallodagen.

Huvudfordringens villkor. Hänvisning till kreditavtalets belopp, ränta, förfallodagar och löptid. Borgensansvaret följer huvudfordrans villkor. Borgensmannen bör begära att få ta del av kreditavtalet i dess helhet för att förstå borgensexponeringsrisk.

Regressrätt. Borgensmannen har regressrätt mot bolaget (gäldenären) efter borgensbetalning; detta bör uttryckligen anges. Preskriptionslagen (1981:130) § 2 anger att regressfordringen preskriberas 10 år från borgensbetalningsdagen.

Notiferingsklausul. Kreditgivaren ska underrätta borgensmannen om bolagets betalningsdröjsmål; borgensmannen ska ha möjlighet att vidta åtgärder inom rimlig tid (14-30 dagar).

Underskrift och vittnen. Borgensmannen undertecknar; vid stora belopp (över 250 000 kronor) rekommenderas vittnen och oberoende juridisk rådgivning. Forms-legal.com erbjuder relaterade mallar för borgensförbindelser, skuldebrev och låneavtal.

Att upprätta en personlig borgensförbindelse Sverige kräver noggrant beaktande av borgensmannens risker.

Steg 1 – Identifiera borgensmannen. Fullständigt namn, personnummer (ÅÅÅÅMMDD-NNNN), adress, yrke och relation till bolaget. Beakta om make eller sambo behöver informeras om eller samtycka till borgensåtagandet. Borgensmannen bör utföra en grundläggande kreditbedömning av sig själv: kan jag bära borgensbeloppet om bolaget inte betalar?

Steg 2 – Identifiera bolaget och kreditgivaren. Bolagets firma, organisationsnummer och säte. Kreditgivarens fullständiga uppgifter. Hänvisa till det specifika kreditavtalet med datum och referensnummer. Begär en kopia av kreditavtalet för att förstå alla villkor.

Steg 3 – Välj borgenstyp. Proprieborgen (§ 9) ger direkt ansvar; enkel borgen (§ 8) kräver föregående indrivning mot bolaget. Banker kräver normalt proprieborgen; förhandla om enkel borgen om möjligt för bättre personskydd. Vid enkel borgen måste kreditgivaren visa att bolaget är insolvent (exvis via konkurs eller misslyckad utmätning) innan borgensmannen kan krävas.

Steg 4 – Förhandla om borgensbeloppet. Ange ett maximalt borgensbelopp (kappad borgen) som täcker den aktuella kreditens kapital plus ränta och rimliga kostnader. Undvik obegränsad borgen (blanco borgen) som gör borgensmannen ansvarig för alla bolagets skulder till kreditgivaren. Beräkna borgensbeloppet som lånets kapital plus tre års dröjsmålsränta (referensräntan + 8 procentenheter) plus inkassokostnader.

Steg 5 – Reglera notifieringsskyldigheten. Kreditgivaren ska meddela borgensmannen om bolagets dröjsmål inom 14-30 dagar; borgensmannen ska ha möjlighet att betala eller vidta åtgärder.

Steg 6 – Bekräfta regressrätten. Ange uttryckligen att borgensmannen har regressrätt mot bolaget efter borgensbetalning. Regressrätten grundas på handelsbalken 10 kap. § 10 och NJA 1985 s. 178.

Steg 7 – Underteckna med vittnen. Vid stora belopp (över 500 000 kronor) rekommenderas vittnen och oberoende juridisk rådgivning. Borgensmannen bör konsultera en advokat om borgensbeloppet avsevärt överstiger borgensmannens personliga förmögenhet.

Personlig borgensförbindelse Sverige är underordnat ett flertal rättsregler.

Handelsbalken (1736) 10 kap. § 8 (enkel borgen, subsidiärt) och § 9 (proprieborgen, primärt ansvar). § 10 reglerar borgensmannens ansvar för kapital, ränta och kostnader. Handelsbalken är Sveriges äldsta gällande lag och reglerar borgensansvarets karaktär och omfång. Borgensmannens ansvar är strikt kopplat till det bakomliggande kreditavtalets villkor; ändringar av kreditavtalet utan borgensmannens samtycke kan frigöra borgensmannen från det utökade ansvaret.

Aktiebolagslagen (2005:551) 1 kap. § 3 fastslår principen om aktieägarnas begränsade ansvar; personlig borgen genombryter detta skydd. Aktieägarlån (lån från aktieägare till bolaget) regleras i 21 kap. och kräver marknadsmässig ränta; aktiebolaget kan lämna aktieutdelning men inte oregelbundna lån till aktieägare. Personlig borgen är det legitima sättet för aktieägaren att ta på sig personligt ansvar för bolagets skulder.

Skuldebrevslagen (1936:81). Vid borgen för bolagets skuldebrev reglerar skuldebrevslagen borgensansvaret; borgensmannens ansvar följer skuldebrevets villkor om inget annat avtalats. §§ 26-31 reglerar hur borgensansvaret hanteras vid överlåtelse av enkla skuldebrev.

Räntelagen (1975:635) § 4. Dröjsmålsräntan (referensränta + 8 procentenheter) belastar borgensmannen om borgensbeloppet täcker den totala skulden inklusive ränta. Referensräntan beslutas av Riksbanken och offentliggörs halvårsvis; borgensmannen bör beräkna borgensbeloppet med utrymme för ränteökningar.

Preskriptionslagen (1981:130) § 2. Borgensmannens ansvar preskriberas tio år från fordringens tillkomst. Borgensmannens regressrätt mot bolaget preskriberas tio år från borgensbetalningsdagen. Aktiva preskriptionsavbrott (betalnng, erkännande, rättslig åtgärd) förlänger preskriptionstiden.

Konsumentkreditlagen (2010:1846). Om borgensmannen är konsument och kreditgivaren är konsumentkreditgivare i yrkesmässig verksamhet kan konsumentkreditlagens skyddsregler tillämpas på borgensåtagandet.

Konkurslagen (1987:672). Vid bolagets konkurs kvarstår borgensmannens personliga ansvar; borgensmannen kan krävas av kreditgivaren utan att avvakta utdelning från konkursen. Regressfordringen anmäls hos konkursförvaltaren.

Utsökningsbalken (1981:774). Kronofogdemyndigheten kan utmäta borgensmannens personliga egendom (bostad, sparande, lön) om borgensbeloppet inte betalas efter exekutionstitel. Löneutmätning är begränsad till 10-25 procent av nettolönen; bostadsrätt och villa kan utmätas men kräver domstolsbeslut.

Förmånsrättslagen (1970:979). Borgensmannens regressfordran mot bolaget är oprioriterad (utan förmånsrätt) vid bolagets konkurs; borgensmannen erhåller utdelning efter prioriterade fordringsägare (löntagare, Skatteverket, pantsatta borgenärer).

Skuldsaneringslagen (2016:675). Om borgensmannen inte kan betala borgensbeloppet och är permanent insolvent kan borgensmannen ansöka om skuldsanering; skuldsanering ger en avbetalningsplan på normalt 5 år med efterföljande avskrivning av resterande skulder.

Vid upprättande av personlig borgensförbindelse Sverige uppstår regelbundet följande misstag.

Misstag 1 – Obegränsad borgen utan beloppsgräns. Borgensmannen åtar sig blanco borgen för alla bolagets nuvarande och framtida skulder; ansvaret kan växa till astronomiska belopp med dröjsmålsränta enligt räntelagen (1975:635) § 4. Korrekt: avtala alltid om ett maximalt borgensbelopp (kappad borgen).

Misstag 2 – Borgensmannen förstår inte proprieborgens konsekvenser. Borgensmannen tror att banken måste söka bolaget först (enkel borgen), men borgensförbindelsen anger proprieborgen; banken kräver borgensmannen omedelbart vid bolagets betalningsdröjsmål. Handelsbalken (1736) 10 kap. § 9 är tydlig. Korrekt: läs borgensförbindelsen noggrant; konsultera advokat vid osäkerhet.

Misstag 3 – Inga tidsgränser. Borgensförbindelsen löper tills bolaget slutbetalar; bolagets ekonomi kan försämras avsevärt under lång tid. Korrekt: förhandla om tidsgränser eller automatisk förlängning med aktiv uppsägningsrätt.

Misstag 4 – Borgensmannen saknar ekonomisk kapacitet. Borgensmannen har egna skulder eller otillräcklig förmögenhet för att täcka borgensbeloppet; kreditgivaren har ett illusoriskt skydd och borgensmannen riskerar personlig konkurs. Kronofogdemyndigheten kan utmäta borgensmannens bostad och lön. Korrekt: borgensmannen bör kreditbedöma sig själv innan borgensåtagandet ingås.

Misstag 5 – Ingen notifieringsklausul. Utan skyldighet för kreditgivaren att notifiera borgensmannen om bolagets dröjsmål kan borgensmannen plötsligt krävas på stora belopp utan förvarning. Korrekt: förhandla om notifieringsklausul med 30 dagars frist.

Misstag 6 – Make eller sambo inte informerad. Borgensmannen åtar sig ett åtagande som kan äventyra familjens ekonomi (bostad, sparande) utan att informera make eller sambo; detta kan skada familjerelationerna och vid äktenskapsskillnad uppstå tvist om hur borgensbeloppet ska hanteras. Korrekt: informera och diskutera med make eller sambo; vid behov inhämta samtycke enligt äktenskapsbalken (1987:230).

Misstag 7 – Regressrätten inte reglerad. Utan uttrycklig regressrätt kan det uppstå tvist om borgensmannens rätt att kräva bolaget. Preskriptionslagen (1981:130) § 2 anger en 10-årig preskriptionstid för regressfordringen. Korrekt: ange regressrätten uttryckligen i borgensförbindelsen och upprätta ett regresskrav mot bolaget snarast efter borgensbetalning.

Misstag 8 – Borgensförbindelsen täcker ändrade kreditvillkor. Om kreditgivaren höjer kreditlimiten eller ändrar räntan utan borgensmannens samtycke kan borgensansvaret utvidgas oavsiktligt utöver det borgensmannen avsett att ta på sig. Handelsbalken (1736) 10 kap. ger viss rättslig grund för att borgensmannen inte ska vara bunden av villkorsändringar utan samtycke. Korrekt: inkludera en klausul om att borgensansvaret inte ökar vid ändring av kreditvillkoren utan borgensmannens skriftliga samtycke; begär en notifiering från kreditgivaren vid alla villkorsändringar.