Bodelning vid dödsfall Sverige

Vad är en bodelning vid dödsfall?

När en make avlider upplöses äktenskapet omedelbart. Innan arvingarna kan ta del av kvarlåtenskapen måste makarnas gemensamma ekonomi delas upp. Bodelningen separerar den efterlevande makens tillgångar från den avlidnes så att dödsboet kan fastställas korrekt.

Regelverket finns framför allt i Äktenskapsbalken. Kapitel 10 reglerar hur bodelningen rent praktiskt genomförs, medan kapitel 11 beskriver hur andelarna räknas ut. Principen är att makarnas sammanlagda giftorättsgods läggs ihop och sedan delas lika — hälften till den efterlevande maken och hälften till dödsboet. Det är den hälften som sedan utgör underlaget för arvet.

Giftorättsgods är, förenklat, allt som makarna äger och som inte är enskild egendom. Enskild egendom — till exempel tillgångar som erhållits genom äktenskapsförord, arv med villkor eller gåva med villkor — ingår inte i bodelningen. Reglerna om vad som utgör enskild egendom finns i Äktenskapsbalken 7 kap. Det är vanligare än många tror att delar av makarnas förmögenhet är enskild egendom, varför en noggrann genomgång av äktenskapsförord och eventuella gåvobrev alltid bör ske tidigt i processen.

När behöver du upprätta dokumentet?

Bodelning vid dödsfall är aktuellt i tre tydliga situationer:

Vid varje äktenskapsupplösning genom dödsfall. Så länge parterna var gifta med varandra när dödsfallet inträffade ska en bodelning ske. Det spelar ingen roll hur kort äktenskapet varade eller hur enkla tillgångarna är.

Innan bouppteckning och arvskifte avslutas. Bodelningen är inte valfri — utan ett genomfört bodelningsdokument kan dödsboet inte avslutas på ett korrekt sätt. Bouppteckning regleras i Arvdabalken (1958:637) 20 kap. och ska ge en fullständig bild av dödsboet, vilket förutsätter att makarnas andelar redan har fastställts.

När den efterlevande maken vill skydda sina tillgångar. Utan ett tydligt bodelningsdokument riskerar den efterlevande att dödsboets fordringsägare eller arvingar gör anspråk på tillgångar som i realiteten tillhör den efterlevande. Dokumentet fungerar alltså som ett kvitto på vad som är vems.

En viktig detalj: den efterlevande maken har i vissa fall rätt att ärva enligt Arvdabalken (1958:637) 3 kap. Denna arvsrätt gäller dock parallellt med, och inte i stället för, bodelningen. Bodelning ska genomföras oavsett om den efterlevande maken också är arvinge.

Bodelningsdokumentets huvudsakliga innehåll

Ett välskrivet bodelningsdokument vid dödsfall innehåller normalt följande delar:

Identifikation av parterna. Den efterlevande maken anges med fullständigt namn och personnummer. Dödsboet representeras av dödsbodelägarna eller av en utsedd bodelningsförrättare.

Förteckning av tillgångar och skulder. Varje makes giftorättsgods redovisas separat. Skulder dras av mot respektive makes tillgångar innan andelarna beräknas — den s.k. lottläggningen.

Beräkning av andelar. Enligt Äktenskapsbalken 11 kap. ska vardera makens nettobehållning (tillgångar minus skulder) summeras och halveras. Om den efterlevande maken har större skulder än tillgångar, skyddas den efterlevande av regeln att man aldrig behöver tillskjuta mer än man äger — nettobehållningen kan alltså aldrig bli negativ vid bodelning.

Klausul om enskild egendom. Om någon av makarna hade egendom undantagen som enskild egendom enligt Äktenskapsbalken 7 kap. ska detta anges uttryckligen i dokumentet, tillsammans med den rättsliga grunden (äktenskapsförord, villkor i gåvobrev eller testamente).

Bodelningslikvid. Om den ene maken tar över mer än sin andel ska en likvid — en utjämningsbetalning — anges. Betalningsvillkoren bör framgå av dokumentet.

Underskrifter. Dokumentet ska undertecknas av den efterlevande maken och av dödsboets samtliga företrädare. Om parterna inte kan komma överens kan tingsrätten förordna en bodelningsförrättare enligt Äktenskapsbalken 17 kap. Förrättarens uppgift är att fatta bindande beslut om fördelningen, och dennes arvode betalas normalt ur dödsboet.

Hur du fyller i och använder mallen

En klar struktur underlättar arbetet avsevärt. Börja med att samla in bouppteckningen, som innehåller en förteckning över den avlidnes tillgångar och skulder per dödsdagen. Den efterlevande makens tillgångar och skulder per samma datum behöver fastställas parallellt.

Fyll sedan i mallens förteckningsavsnitt med verkliga siffror. Var noga med att skilja på giftorättsgods och enskild egendom — blanda inte ihop dessa kolumner, eftersom ett fel här kan leda till att en tillgång antingen delas felaktigt eller utesluts felaktigt.

Räkna ut andelarna steg för steg: (1) fastställ varje makes nettobehållning, (2) summera nettobehållningarna, (3) dela summan på två. Det är detta belopp som respektive part har rätt till ur den gemensamma bodelningsmassan.

Dokumentet Bodelning vid dödsfall Sverige är utformat för att följa Äktenskapsbalken och leder dig steg för steg genom dessa beräkningar. Mallen kan skrivas ut, fyllas i för hand och skrivas under, eller fyllas i digitalt innan utskrift.

Skicka sedan ett exemplar till dödsboet och behåll ett signerat original. Om bodelningen innefattar fastighet eller annan egendom som kräver registrering hos Lantmäteriet bör du kontakta dem separat — mallen täcker själva bodelningsöverenskommelsen, inte efterföljande lagfartsansökningar.

Vanliga misstag att undvika

Att blanda ihop bodelning med arvskifte. Bodelning och arvskifte är två separata rättshandlingar. Bodelningen fastställer vad dödsboet äger; arvskiftet fördelar detta bland arvingarna. Att genomföra dem i fel ordning — eller slå ihop dem till ett dokument — skapar rättsosäkerhet.

Att glömma skulder. Det är vanligt att makars gemensamma lån, t.ex. bolån, bara redovisas på en parts sida. Skulder ska hänföras till den make som är gäldenär och dras av mot dennes tillgångar, inte parets gemensamt.

Att utesluta enskild egendom utan att notera det. Om en tillgång undantas som enskild egendom men detta inte anges i dokumentet kan det i efterhand uppstå tvist om varför tillgången inte ingick i bodelningsmassan. Ange alltid grunden.

Att skjuta upp bodelningen. Äktenskapsbalken 9 kap. 1 § ger den efterlevande maken rätt att begära bodelning. Om ingen begäran görs och bodelning inte genomförs kan dödsboet i praktiken bli svårt att avsluta och enskilda tillgångar kan förbli oklara under lång tid. En lagstadgad begärandefrist gäller — kontrollera den i det enskilda fallet.

Att inte involvera alla dödsbodelägare. Dödsboet representeras av samtliga dödsbodelägare, inklusive eventuella särkullbarn. Om någon av dem inte medverkar i bodelningen kan dokumentets giltighet ifrågasättas. Vid oenighet är rätt väg att ansöka om bodelningsförrättare via tingsrätten.

Att förlita sig på muntliga överenskommelser. En bodelning vid dödsfall kräver ett skriftligt dokument för att vara giltigt och för att kunna användas i kontakt med banker, myndigheter och i eventuella framtida tvister. Muntliga avtal om fördelning av kvarlåtenskapen saknar rättsverkan i detta sammanhang.

Samspelet med arvsreglerna

Den efterlevande makens arvsrätt enligt Arvdabalken (1958:637) 3 kap. innebär att maken kan ha rätt att ärva delar av eller hela kvarlåtenskapen, beroende på om det finns bröstarvingar och hur testamentet — om det finns ett sådant — är utformat. Denna arvsrätt aktiveras dock efter att bodelningen är klar. Bodelningen fastställer vad som ingår i dödsboet; arvsreglerna avgör hur det sedan fördelas.

Om den efterlevande maken ärver hela kvarlåtenskapen med fri förfoganderätt, vilket är huvudregeln när det saknas särkullbarn, uppskjuts i praktiken den slutliga fördelningen till den efterlevande makens eget frånfälle. Ändå ska bodelningen vid det första dödsfallet dokumenteras, eftersom den efterlevande makens eget bo vid ett senare tillfälle behöver klargöra vad som ursprungligen tillhörde vem.

En välgjord bodelning vid dödsfall är kort sagt grunden för ett rättssäkert dödsbo — och ett dokument som arvingarna, dödsboet och myndigheter kommer att efterfråga.