Inbordes Testamente för Makar Sverige

Inbordes Testamente för Makar Sverige ar en kombinerad ensidig viljeforklaring upprättad av två makar tillsammans i samma handling, reglerad i Arvdabalken (1958:637) 11 kap. 8 § och 10 kap. 1 §. Genom inbordes testamente bestämmer makarna gemensamt hur kvarlåtenskapen ska fordelas vid första makens frånfälle och vid den efterlevande makens senare frånfälle, sa att bägge makars vilja samordnas och oönskade arvsutfall undviks.

Formkraven enligt Arvdabalken 10 kap. 1 § ar samma som för enskilt testamente: skriftlighet, bägge makarnas underskrifter och två samtidigt närvarande ojäviga vittnens bestyrkande. Vittnena måste vara minst 15 ar och vid sina sinnens fulla bruk enligt Arvdabalken 10 kap. 4 §; de får inte vara någon av makarnas slakt i rakt upp- eller nedstigande led, syskon eller arvinge/legatarie enligt testamentet. Även svagerlag (svågerska, svåger) ar jävig enligt fast rättspraxis från Högsta Domstolen.

Den viktigaste rättsverkan av inbordes testamente regleras i Arvdabalken 10 kap. 7 §: en av makarna kan återkalla sin del av det inbordes testamentet, men endast om den andra maken skriftligen informeras om återkallelsen i livstid. Vid sadan ensidig återkallelse förlorar den återkallande maken eventuell rätt enligt det inbordes testamentet. Efter en av makarnas dod kan den efterlevande maken normalt inte ensidigt återkalla det inbordes testamentet i den del som rörde den avlidnes egendom, om makarna gemensamt förordnat efterarv för gemensamma bröstarvingar.

Den mest typiska konstruktionen ar fri förfoganderätt med efterarv. Första maken bestämmer att den efterlevande maken arver all egendom med 'fri förfoganderätt' enligt Arvdabalken 3 kap. 1 §; vid efterlevandes frånfälle fordelas kvarlåtenskapen mellan gemensamma bröstarvingar som efterarv enligt Arvdabalken 3 kap. 2 § och 12 kap. Den efterlevande kan disponera över egendomen under sin livstid men kan inte testamentera bort den till någon utanför de gemensamma bröstarvingarna; substantiell förvaltning eller gåvor till tredje part kan klandras av efterarvingarna enligt Arvdabalken 3 kap. 3 §.

Särkullbarn (barn från tidigare äktenskap) har en sarstallning enligt Arvdabalken 3 kap. 1 § andra stycket. Särkullbarn har direkt arvsrätt vid sin forelders frånfälle och får inte skjutas upp till efterlevandes senare frånfälle utan deras eget medgivande. Särkullbarn kan dock avstå sin arvsrätt vid första dödsfallet enligt Arvdabalken 3 kap. 9 § sa att den efterlevande maken arver med fri förfoganderätt; särkullbarnet behåller dock efterarvsratt vid efterlevandes senare frånfälle. Vid särkullbarn ar inbordes testamente särskilt värdefullt för att samordna fordelningen.

Bodelning enligt Äktenskapsbalken (1987:230) 9-13 kap. utfors före arvskifte vid första dödsfallet. Bodelning sker mellan dödsboet och den efterlevande maken; giftorättsgodset fordelas hälften till var part. Enskild egendom enligt Äktenskapsbalken 7 kap. 2 § ingar inte i bodelning. Efter bodelning utgor dodsboets del kvarlåtenskapen som ska fordelas enligt testamentet eller legal arvsordning.

Laglotten enligt Arvdabalken 7 kap. 1 § om hälften av bröstarvingens arvslott kan inte avtalas bort genom inbordes testamente. Vid testamente som testamenterar bort hela kvarlåtenskapen till efterlevande make och utesluter särkullbarn, kan särkullbarnet begara jämkning enligt Arvdabalken 7 kap. 3 § inom sex månader från delgivning. Jämkningen aterforfor laglotten den orattvist behandlade särkullbarnet. Vid gemensamma bröstarvingar uppstår normalt inte laglottsfråga vid första dödsfallet eftersom de får efterarv vid andra dödsfallet; vid särkullbarn måste laglotten respekteras vid första dödsfallet.

Fördelar med inbordes testamente jämfört med två separata testamenten ar många. Samordning av makars vilja undviker oavsiktlig dubbelreglering eller motstridiga föreskrifter. Skydd för den efterlevande maken ar starkare; den efterlevande arver med fri förfoganderätt utan storning från gemensamma bröstarvingars omedelbara krav. Tydligare reglering av efterarv vid andra dödsfallet undviker tvister mellan generationer. Skydd för särkullbarn samordnas mellan bada makarnas eventuella särkullbarn. Vi rekommenderar gratisanvändare av forms-legal.com att rådfråga jurist vid komplexa familjesituationer med särkullbarn från bägge sidor.

Inbordes Testamente för Makar Sverige behovs i flera typiska familjesituationer där gemensam samordning av makarnas vilja ar central. Nedanstaende situationer ar de vanligaste anledningarna att upprätta inbordes testamente.

Makar med gemensamma bröstarvingar. Den vanligaste situationen ar makar med ett eller flera gemensamma barn där makarna vill skydda den efterlevande makens livsstandard utan att påverka barnens slutliga arv. Genom inbordes testamente kan makarna bestämma att den efterlevande arver all egendom med fri förfoganderätt enligt Arvdabalken (1958:637) 3 kap. 1 §; vid efterlevandes senare frånfälle fordelas kvarlåtenskapen mellan de gemensamma bröstarvingarna som efterarv enligt Arvdabalken 3 kap. 2 §. Den efterlevande kan disponera över egendomen under sin livstid - bo i gemensam fastighet, använda bilen, satsa pa nya investeringar - utan att gemensamma bröstarvingar kan kräva omedelbar utfordelning. Detta ar särskilt värdefullt vid yngre efterlevande som kan leva många ar efter första dödsfallet.

Makar med särkullbarn från tidigare äktenskap. Vid omgifte med medforda barn uppstår komplicerade arvssituationer. Utan testamente har särkullbarn direkt arvsrätt vid första dödsfallet enligt Arvdabalken 3 kap. 1 § andra stycket; särkullbarnet kan kräver omedelbar utfordelning av sin del, vilket kan tvinga den efterlevande maken att sälja gemensam bostad eller annan egendom. Genom inbordes testamente kan makarna stadga att särkullbarn avsäger sig sin direkta arvsrätt enligt Arvdabalken 3 kap. 9 § och istället erhaller efterarv vid efterlevandes senare frånfälle. Särkullbarnens laglott enligt Arvdabalken 7 kap. 1 § om hälften av arvslotten respekteras dock alltid och kan inte avtalas bort.

Makar med fastighet eller bostadsratt. Vid ägande av fastighet enligt Jordabalken (1970:994) inskriven i fastighetsregistret hos Lantmäteriet eller bostadsratt enligt Bostadsrattslagen (1991:614) registrerad hos bostadsrättsförening, ar inbordes testamente särskilt värdefullt. Den efterlevande kan tillförsäkras fortsatt boende i gemensam bostad utan storning från bröstarvingars omedelbara krav. Vid gemensamt ägande av fastighet kan testamentet undvika att fastigheten tvångsförsäljs enligt Lagen (1904:48 s. 1) om samaganderatt. Lagfartsansökan hos Lantmäteriet inom tre månader från arvskiftet krävs vid andra dödsfallet.

Makar med familjeföretag. Vid ägande av aktiebolag, handelsbolag, kommanditbolag eller enskild firma registrerad hos Bolagsverket uppstår komplicerade fragor om företagets fortbestand och ägarbyte. Genom inbordes testamente kan makarna stadga att företagets ägande övergår till den efterlevande maken med fri förfoganderätt; vid efterlevandes senare frånfälle övergår företaget till den arvinge som ska förta verksamheten. Bolagsordningen och eventuella aktieägaravtal kan innehalla förhandsbestämning som måste samordnas. Vid F-skattregistrering hos Skatteverket och organisationsnummer bibehalls företagets struktur. Generationsskifte enligt Inkomstskattelagen (1999:1229) kan optimeras genom samordning med inbordes testamente.

Makar utan bröstarvingar. Vid makar utan barn ar inbordes testamente extra viktigt. Utan testamente gar arvet vid andra dödsfallet till bagges syskon, syskonbarn och brorson enligt Arvdabalken 2 kap. 2-3 §, vilket ofta inte motsvarar makarnas vilja. Genom inbordes testamente kan makarna bestämma att hela kvarlåtenskapen vid andra dödsfallet tillfaller en eller bagges syskon, ideell organisation som Cancerfonden (organisationsnummer 802005-3370) eller Rada Barnen (802003-4694), eller annan utvald person. Särskilda föreskrifter kan stadga proportionell fördelning mellan bagges slaktingar och valgorenhet.

Makar med skillnad i tillgångar. Vid skillnad i tillgångar mellan makarna kan inbordes testamente reglera fordelningen sa att den mindre formogna maken erhaller en starkare position. Vid bodelning enligt Äktenskapsbalken (1987:230) 9-13 kap. fordelas giftorättsgodset hälften till var part; enskild egendom enligt Äktenskapsbalken 7 kap. 2 § ingar inte. Genom inbordes testamente med fri förfoganderätt för den efterlevande kan den mindre formogna maken tillförsäkras sammanslagen ekonomi under sin atterstaende livstid. Äktenskapsförord enligt Äktenskapsbalken 7 kap. 3 § kan kombineras med inbordes testamente för större flexibilitet.

Makar med enskild egendom. Vid enskild egendom enligt Äktenskapsbalken 7 kap. 2 § (egendom som inte ingar i bodelning vid skilsmassa eller dodsfall) kan inbordes testamente reglera hur enskild egendom ska fordelas vid första och andra dödsfallet. Enskild egendom kan härroras från äktenskapsförord, gåva med villkor om enskild egendom, eller arv med sadant villkor. Vid större enskild egendom rekommenderas separat reglering med uttrycklig föreskrift om vad som händer vid bägge makars frånfälle. Avkastningen av enskild egendom ar likaså enskild egendom enligt Äktenskapsbalken 7 kap. 2 § andra stycket.

Makar med internationella förhållanden. Vid utländsk hemvist, utländsk medborgarskap eller egendom i utlandet tillämpas EU-arvsforordningen (EU 650/2012). Den allmanna regeln ar att lagen i den avlidnes sista hemvistland tillämpas enligt art. 21. Genom rättsvalsklausul enligt art. 22 kan makarna gemensamt välja lagen i ett av deras medborgarland som tillämplig pa hela arvet. Detta ar särskilt viktigt för makar med olika nationaliteter eller för svenska makar bosatta utomlands. Europeiskt arvsintyg enligt art. 62-73 underlättar erkannande av arvet i andra EU-medlemslander.

Ett rättsligt giltigt Inbordes Testamente för Makar Sverige innehaller följande element för att uppfylla formkraven i Arvdabalken (1958:637) 10 kap. 1 § och fungera som effektiv samordnad viljeforklaring.

Identifikation av bägge makar. Fullständigt namn (första, mellannamn, efternamn) enligt folkbokföring, tolvsiffrigt personnummer enligt Folkbokföringslagen (1991:481), folkbokföringsadress hos Skatteverket för var make separat. Vid gemensam bostad anges samma adress. Civilstand ar 'gift' eller 'registrerad partner' enligt Äktenskapsbalken (1987:230) 4 kap. och Lagen om registrerat partnerskap (1994:1117).

Vigseluppgifter. Datum för vigseln och ort där vigseln agde rum. Registrering av äktenskapet hos Skatteverket enligt Äktenskapsbalken 4 kap. Vid registrerat partnerskap från tiden före 2009 används samma rättsregler som för äktenskap enligt Lagen om registrerat partnerskap (1994:1117); vid omvandling till äktenskap fortsatter partnerskapet som äktenskap utan ny vigsel.

Formkrav enligt Arvdabalken 10 kap. 1 §. Tre kumulativa krav: skriftlighet, bägge makarnas underskrifter och två samtidigt närvarande ojäviga vittnens bestyrkande. Vittnena måste vara minst 15 ar och vid sina sinnens fulla bruk enligt Arvdabalken 10 kap. 4 §. Vittnena får inte vara någon av makarnas slakt i rakt upp- eller nedstigande led (förälder, får- och morforaldrar, barn, barnbarn), syskon, eller arvinge/legatarie. Även svagerlag ar jävig.

Återkallelse av tidigare testamenten. Uttrycklig formulering enligt Arvdabalken 10 kap. 5 § om att samtliga tidigare upprättade testamenten och kodiciller av bägge makarna aterkallas. Detta förhindrar tolkningstvister vid bouppteckningen och delgivningen. Bägge makarna bekräftar individuellt sin återkallelse av tidigare individuellt upprättade testamenten.

Efterlevandes rätt vid första dödsfallet. Standard val ar 'fri förfoganderätt med efterarv' enligt Arvdabalken 3 kap. 1 §. Alternativ ar 'full aganderatt utan efterarvsskyldighet' (mer fri men kan påverka bröstarvingars laglott), 'nyttjanderätt till bostaden' enligt Arvdabalken 18 kap. 1 a § (efterlevande har rätt till boende men inte aganderatt), eller 'anpassad fördelning' med särskilda föreskrifter.

Fördelning vid första dödsfallet. Konkret beskrivning av hur kvarlåtenskapen ska fordelas. Vid fri förfoganderätt för efterlevande maken arver hela kvarlåtenskapen efter bodelning enligt Äktenskapsbalken 9-13 kap. Vid särkullbarn beaktas deras direkta arvsrätt enligt Arvdabalken 3 kap. 1 § andra stycket. Laglotten enligt Arvdabalken 7 kap. 1 § om hälften av arvslotten respekteras.

Efterarv vid andra dödsfallet. Vid fri förfoganderätt för den efterlevande utfaller efterarvet vid den efterlevandes frånfälle enligt Arvdabalken 3 kap. 2 § och 12 kap. Efterarvet beräknas pa den efterlevandes kvarlåtenskap multiplicerad med den efterlevandes andel av första dodsboets kvarlåtenskap (efterarvskvoten). Konkret beskrivning av hur efterarvet ska fordelas mellan gemensamma bröstarvingar och eventuella särkullbarn.

Särkullbarn enligt Arvdabalken 3 kap. 1 § andra stycket. Specifik identifikation av särkullbarn (namn, personnummer, relation till make 1 eller make 2). Föreskrifter om huruvida särkullbarnet ska arva direkt vid första dödsfallet eller avstå sin arvsrätt enligt Arvdabalken 3 kap. 9 § mot efterarv vid andra dödsfallet. Laglotten enligt Arvdabalken 7 kap. 1 § respekteras alltid.

Testamentsexekutor enligt Arvdabalken 19 kap. 14 §. Gemensamt utsedd person som ansvarar för verkställande av testamentet vid bägge makars frånfälle. Identifiering med fullständigt namn och kontaktuppgifter. Vanliga val ar advokat från Sveriges Advokatsamfund med specialisering inom familje- och arvsrätt, jurist hos en familjerattsbyra, redovisningsbyra eller en betrodd familjemedlem. Testamentsexekutorn ar berattigad till skalig ersättning ur dödsboet enligt Arvdabalken 19 kap. 19 §.

Enskild egendom för arvingar enligt Äktenskapsbalken 7 kap. 2 §. Förordnande att all egendom som tillfaller arvingarna genom det inbordes testamentet ska utgöra arvingens enskilda egendom som ej ingar i bodelning vid arvingens senare äktenskap eller samboforhallande. Även avkastningen och substitut ska likaså utgöra enskild egendom enligt Äktenskapsbalken 7 kap. 2 § andra stycket.

Bindande natur och ensidig återkallelse enligt Arvdabalken 10 kap. 7 §. Tydlig forklaring att testamentet ar bindande för bägge makarna och kan endast aterkallas av en av makarna med skriftlig forklaring till den andra maken i livstid. Vid sadan ensidig återkallelse förlorar den återkallande maken eventuell rätt enligt det inbordes testamentet. Efter en av makarnas dod ar den efterlevande maken normalt bunden av det inbordes testamentet i den del som rörde den avlidnes egendom.

Ort och datum för undertecknande. Ort där bägge makar och två vittnen ar samtidigt närvarande vid undertecknandet. Datum i formatet AAAA-MM-DD enligt svensk standard SS 614001:2007. Vid sjukhusvistelse för en av makarna kan vårdgivarens namn (Karolinska Universitetssjukhuset, Sahlgrenska Universitetssjukhuset) anges. Underskrifter med namnförtydligande och personnummer för bägge makar och bägge vittnen. Vittnesintyg där vittnena pa heder och samvete intygar bägge makars behorighet och samtidig närvaro.

Att noggrant upprätta ett Inbordes Testamente för Makar Sverige kräver följande steg som bägge makar genomfor gemensamt, ofta med biträde av advokat från Sveriges Advokatsamfund med specialisering inom familje- och arvsrätt.

Steg 1 - Diskutera och kom överens om gemensam vilja. Inbordes testamente kräver att bägge makarna ar överens om fordelningen vid första dödsfallet och vid den efterlevandes senare frånfälle. Diskutera öppet om: vill ni att den efterlevande arver allt med fri förfoganderätt, full aganderatt eller bara nyttjanderätt till bostaden? Hur ska särkullbarn behandlas? Hur ska gemensamma barn fordelas vid andra dödsfallet? Hur ska familjeföretag eller fastighet hanteras? Vid komplicerade familjesituationer rekommenderas medling eller ratttsutredning av advokat med specialisering inom familjerätt.

Steg 2 - Identifiera bägge makar. Fyll i fullständigt namn (första, mellannamn, efternamn) enligt folkbokföring, tolvsiffrigt personnummer (till exempel 19550621-1234), folkbokföringsadress (gata, postnummer, ort) enligt Skatteverket för bägge makar. Vid gemensam bostad anges samma adress. Vid registrerat partnerskap från tiden före 2009 används samma rättsregler som för äktenskap; vid omvandling till äktenskap fortsatter partnerskapet som äktenskap utan ny vigsel.

Steg 3 - Vigseluppgifter. Ange datum för vigseln och ort där vigseln agde rum (Stockholms stadshus, Göteborgs radhus, kyrka i bostadsorten). Registrering av äktenskapet hos Skatteverket enligt Äktenskapsbalken (1987:230) 4 kap. ar offentlig handling. Vid utländsk vigsel anges land och kommun. Vid registrerat partnerskap anges datum för registreringen.

Steg 4 - Aterkalla tidigare testamenten. Skriv uttryckligen att samtliga tidigare upprättade testamenten av bägge makar aterkallas enligt Arvdabalken (1958:637) 10 kap. 5 §. Även om inga tidigare testamenten finns rekommenderas formuleringen för tydlighet och bevisvarde. Vid tvivel om existens av tidigare testamenten kan radgivning av advokat sokas. Sverige saknar centralt testamentsregister (till skillnad från Nederlanderna med Centraal Testamentenregister), vilket gor uttrycklig återkallelse extra viktig.

Steg 5 - Valj efterlevandes rätt vid första dödsfallet. Standard val ar 'fri förfoganderätt med efterarv' enligt Arvdabalken 3 kap. 1 §; den efterlevande arver hela kvarlåtenskapen efter bodelning, kan disponera över egendomen under sin livstid, men gemensamma bröstarvingar erhaller efterarv vid andra dödsfallet. Alternativ ar 'full aganderatt utan efterarvsskyldighet' (efterlevande kan testamentera bort egendomen helt fritt - men påverkar bröstarvingars laglott), 'nyttjanderätt till bostaden' enligt Arvdabalken 18 kap. 1 a § (efterlevande har rätt till boende men inte aganderatt), eller 'anpassad fördelning' med särskilda föreskrifter (till exempel hälften med fri förfoganderätt och hälften direkt till barn).

Steg 6 - Beskriv fördelning konkret. Beskriv fordelningen vid första dödsfallet och vid andra dödsfallet detaljerat. Vid fri förfoganderätt för den efterlevande: 'Den efterlevande maken arver all egendom som tillfaller den efterlevande med fri förfoganderätt. Efter den efterlevandes frånfälle ska kvarlåtenskapen fordelas lika mellan vara gemensamma bröstarvingar enligt instradesratt i Arvdabalken 2 kap. 1 §.' Vid särkullbarn: 'Särkullbarn har direkt arvsrätt vid första dödsfallet enligt Arvdabalken 3 kap. 1 § andra stycket; vi rekommenderar att särkullbarnen avsäger sig sin direkta arvsrätt enligt Arvdabalken 3 kap. 9 § och erhaller efterarv vid efterlevandes senare frånfälle.'

Steg 7 - Hantera särkullbarn. Vid särkullbarn från tidigare äktenskap eller relation (särbarn för endera maken) ska deras position regleras tydligt. Identifiera särkullbarn med namn och personnummer. Föreskrifter om: huruvida särkullbarnet ska arva direkt vid första dödsfallet eller avstå sin arvsrätt enligt Arvdabalken 3 kap. 9 §; vad särkullbarnet erhaller vid efterarv; om laglotten enligt Arvdabalken 7 kap. 1 § om hälften av arvslotten respekteras. Särkullbarnens skriftliga avstaende från direkt arvsrätt rekommenderas separat dokumenteras (kan goras efter första dödsfallet).

Steg 8 - Utse testamentsexekutor. Gemensamt utsedd person som ansvarar för verkställande av testamentet vid bägge makars frånfälle enligt Arvdabalken 19 kap. 14 §. Vanliga val ar advokat från Sveriges Advokatsamfund med specialisering inom familje- och arvsrätt (advokat med titel 'familjerätts- och arvsspecialist'), jurist hos en familjerattsbyra, redovisningsbyra med tillstand från Revisorsinspektionen, eller en betrodd familjemedlem. Ange fullständigt namn och kontaktuppgifter (byraadress, telefon, e-post). Testamentsexekutorn ar berattigad till skalig ersättning ur dödsboet enligt Arvdabalken 19 kap. 19 §. Utse alltid en alternativ testamentsexekutor.

Steg 9 - Stadga enskild egendom för arvingar. Forordna att all egendom som tillfaller arvingarna genom det inbordes testamentet ska utgöra arvingens enskilda egendom som ej ingar i bodelning vid arvingens senare äktenskap eller samboforhallande enligt Äktenskapsbalken (1987:230) 7 kap. 2 §. Inkludera också avkastningen och substitut enligt Äktenskapsbalken 7 kap. 2 § andra stycket. Detta skyddar arvets värdena vid arvingens senare skilsmassa eller separation.

Steg 10 - Undertecknande i samtidig närvaro. Bägge makar undertecknar inbordes testamentet i samtidig närvaro av två ojäviga vittnen enligt Arvdabalken 10 kap. 1 §. Vittnena måste se bägge makar skriva under och själva skriva under i bägge makars närvaro. Alla fyra underskrifter ska samlas pa samma handling samma tillfälle pa samma ort. Datum (AAAA-MM-DD) och ort anges. Vittnena ska vara minst 15 ar (rekommenderat minst 18 ar för bevisvarde) och ojäviga enligt Arvdabalken 10 kap. 4 §. Sluten testamentskuvert med 'Inbordes testamente avseende makar [namn] [personnummer] och [namn] [personnummer]' rekommenderas. Förvara originalet i bankfacket hos Swedbank, SEB, Handelsbanken eller hos testamentsexekutorn, med en kopia till nara anhörig som vet om förvaring.

Inbordes Testamente för Makar Sverige ar föremål för ett omfattande rättsligt regelverk från Arvdabalken (1958:637), Äktenskapsbalken (1987:230), Sambolagen (2003:376), Lagen om registrerat partnerskap (1994:1117) och EU-arvsforordningen (EU 650/2012).

Formkrav enligt Arvdabalken 10 kap. 1 §. Tre kumulativa krav: skriftlighet, bägge makarnas underskrifter och två samtidigt närvarande ojäviga vittnens bestyrkande. Brist pa formkrav medfor att testamentet kan klandras enligt Arvdabalken 13 kap. 1 § och förklaras ogiltigt av Tingsrätten. Klanderfristen ar sex månader från delgivning enligt Arvdabalken 14 kap. 5 §.

Grundsats om inbordes testamente enligt Arvdabalken 11 kap. 8 §. Två eller flera personer kan i samma handling upprätta sina testamenten. Den vanligaste konstruktionen ar inbordes testamente mellan makar där bägge makarna gemensamt bestämmer fordelningen vid första och andra dödsfallet. Inbordes testamente mellan andra personer (syskon, partners utan äktenskap, vänner) ar också möjligt men mindre vanligt.

Ensidig återkallelse enligt Arvdabalken 10 kap. 7 §. En av makarna kan återkalla sin del av det inbordes testamentet, men endast om den andra maken skriftligen informeras om återkallelsen i livstid. Vid sadan ensidig återkallelse förlorar den återkallande maken eventuell rätt enligt det inbordes testamentet. Efter en av makarnas dod ar den efterlevande maken normalt bunden av det inbordes testamentet i den del som rörde den avlidnes egendom, om makarna gemensamt förordnat efterarv för gemensamma bröstarvingar.

Makens arvsrätt enligt Arvdabalken 3 kap. Efterlevande make arver före gemensamma barn med 'fri förfoganderätt' enligt Arvdabalken 3 kap. 1 §; barnens efterarv falls ut vid efterlevande makes frånfälle enligt Arvdabalken 3 kap. 2 § och 12 kap. Särkullbarn (från tidigare äktenskap) har direkt arvsrätt vid första dödsfallet enligt Arvdabalken 3 kap. 1 § andra stycket. Genom inbordes testamente kan makarna reglera fordelningen mellan gemensamma barn och särkullbarn.

Fri förfoganderätt och efterarv enligt Arvdabalken 3 kap. 2 § och 12 kap. Den efterlevande maken som arver med fri förfoganderätt kan disponera över egendomen under sin livstid (bo i fastigheten, sälja och kopa ny bostad, satsa pa investeringar) men kan inte testamentera bort den till någon utanför de gemensamma bröstarvingarna. Substantiella gåvor eller transaktioner som missgynnar efterarvingarna kan klandras enligt Arvdabalken 3 kap. 3 § såsom 'efterarvskrankande' transaktioner.

Laglott enligt Arvdabalken 7 kap. Bröstarvingens laglott utgor hälften av arvslotten och kan inte avtalas bort. Beraknas pa kvarlåtenskapen efter avdrag för skulder och bouppteckningskostnader enligt Arvdabalken 7 kap. 2 §. Vid jämkning enligt Arvdabalken 7 kap. 3 § aterforfor laglotten den orattvist behandlade bröstarvingen; jämkningsbegäran måste framstallas inom sex månader från delgivning av testamentet. Vid särkullbarn ar laglotten extra viktig eftersom särkullbarnet inte erhaller fri forfoganderatts-skyddet.

Bodelning enligt Äktenskapsbalken (1987:230) 9-13 kap. Vid första dödsfallet utfors bodelning mellan dödsboet och den efterlevande maken; giftorättsgodset fordelas hälften till var part. Enskild egendom enligt Äktenskapsbalken 7 kap. 2 § ingar inte i bodelning. Efter bodelning utgor dodsboets del kvarlåtenskapen som ska fordelas enligt testamentet eller legal arvsordning. Äktenskapsförord enligt Äktenskapsbalken 7 kap. 3 § kan reglera vad som ar enskild egendom; sadan kan kombineras med inbordes testamente för större flexibilitet.

Enskild egendom för arvingar enligt Äktenskapsbalken 7 kap. 2 §. Förordnande att arvet ska utgöra arvingens enskilda egendom som ej ingar i bodelning vid arvingens senare äktenskap eller skilsmassa. Även avkastningen kan stadgas som enskild egendom enligt Äktenskapsbalken 7 kap. 2 § andra stycket. Substitut (det som trädar i stallet) ska likaså utgöra enskild egendom.

Bouppteckning och arvskifte enligt Arvdabalken 20 kap. och 23 kap. Bouppteckning ska upprattas inom tre månader från dödsfallet med en manads rattelsefrist enligt Arvdabalken 20 kap. 1 § och inlämnas till Skatteverket. Bouppteckningen utgor offentlig handling och registreras i Riksarkivet. Arvskifte enligt Arvdabalken 23 kap. genomfors mellan dodsbodelagarna efter bouppteckningen och bodelningen. Vid särkullbarn deltar dessa direkt i bouppteckning och arvskifte vid första dödsfallet, vilket kan komplicera processen.

Testamentsexekutor enligt Arvdabalken 19 kap. 14 §. Gemensamt utsedd person har samma befogenheter som boutredningsman utsedd av Tingsrätten enligt Arvdabalken 19 kap. 1 §. Vid bägge makars frånfälle ansvarar testamentsexekutorn för verkställande av efterarvet enligt Arvdabalken 3 kap. 2 §. Berattigad till skalig ersättning ur dödsboet enligt Arvdabalken 19 kap. 19 §.

Registrerat partnerskap enligt Lagen om registrerat partnerskap (1994:1117). Registrerade partners från tiden före 2009 har samma arvsrattliga ställning som makar enligt Arvdabalken 3 kap. Vid omvandling till äktenskap enligt Äktenskapsbalken (1987:230) fortsatter partnerskapet som äktenskap utan ny vigsel. Inbordes testamente kan upprattas mellan registrerade partners pa samma vilkor som mellan makar.

Internationella arvssituationer enligt EU-arvsforordningen (EU 650/2012). Vid utländsk hemvist tillämpas lagen i sista hemvistland enligt art. 21. Rättsvalsklausul enligt art. 22 medger gemensamt val av lagen i ett av makarnas medborgarland. Europeiskt arvsintyg enligt art. 62-73 underlättar erkannande i andra EU-medlemslander. Sverige har ratificerat forordningen och Skatteverket utfardar Europeiskt arvsintyg pa begäran.

Följande misstag goras ofta vid upprattande av Inbordes Testamente för Makar Sverige och kan medföra att testamentet klandras vid Tingsrätten enligt Arvdabalken (1958:637) 13 kap. och förklaras ogiltigt.

Misstag 1 - Brist pa beaktande av särkullbarn. Vid särkullbarn från tidigare äktenskap eller relation har dessa direkt arvsrätt vid första dödsfallet enligt Arvdabalken 3 kap. 1 § andra stycket. Vid inbordes testamente som försöker stadga att den efterlevande maken arver allt med fri förfoganderätt utan beaktande av särkullbarnens direkta arvsrätt, kan särkullbarnet kräver omedelbar utfordelning av sin del eller begara jämkning enligt Arvdabalken 7 kap. 3 § om laglotten paverkas. Detta kan tvinga den efterlevande maken att sälja gemensam bostad eller annan egendom. Korrekt: särkullbarn ska identifieras tydligt, deras ställning regleras (direkt arv eller avstaende enligt Arvdabalken 3 kap. 9 § mot efterarv), och laglotten enligt Arvdabalken 7 kap. 1 § respekteras.

Misstag 2 - Bristande iakttagande av formkrav. Testamente som saknar skriftlig form, bägge makarnas underskrifter eller två samtidigt närvarande ojäviga vittnens bestyrkande enligt Arvdabalken 10 kap. 1 § ar ogiltigt. Vanliga formfel: vittnena bestyrker pa olika tillfallen istället för samtidigt; en av makarna skriver under utan att vittnena ar närvarande; endast ett vittne anlitas. Vid klandertalan vid Tingsrätten enligt Arvdabalken 13 kap. 1 § förklaras testamentet ogiltigt och den legala arvsordningen enligt Arvdabalken 2 kap. och 3 kap. tillämpas.

Misstag 3 - Jäviga vittnen. Vittnena ar jäviga enligt Arvdabalken 10 kap. 4 § och kan inte vara någon av makarnas make, sambo, slakt i rakt upp- eller nedstigande led (förälder, får- och morforaldrar, barn, barnbarn), syskon, eller arvinge/legatarie enligt testamentet. Även svagerlag (svågerska, svåger) ar jävig. Vid inbordes testamente ar javet 'kumulativt' för bägge makar: en person som ar jävig för en av makarna kan inte heller vara vittne för den andra maken om handlingen ar gemensam. Korrekt: valj arbetskollegor utan släktrelation, grannar eller advokatkollegor som vittnen.

Misstag 4 - Otydlig fördelning vid första och andra dödsfallet. Vag formulering om efterlevandes rätt eller fördelning vid andra dödsfallet skapar tolkningstvister vid bouppteckning. Vanliga problem: oklarhet om huruvida efterlevande arver med fri förfoganderätt, full aganderatt eller bara nyttjanderätt; oklarhet om vad som händer vid efterarv; oklarhet om särkullbarnens ställning. Korrekt: explicit valj efterlevandes rätt och konkret beskriv fordelningen vid bägge dödsfallen. Vid komplexa situationer rekommenderas radgivning av advokat med specialisering inom arvsrätt.

Misstag 5 - Brist pa enskild egendom för arvingar. Utan uttryckligt förordnande att arvet ska utgöra enskild egendom enligt Äktenskapsbalken (1987:230) 7 kap. 2 §, blir arvet giftorättsgods vid arvingens senare äktenskap och delas hälften med arvingens make vid bodelning. Även avkastningen ingar i bodelning om inte särskilt stadgat. Detta ar särskilt problematiskt vid stora arv, företagsägande, fastigheter eller bostadsratter. Korrekt formulering: 'All egendom som tillfaller vara arvingar genom detta testamente ska utgöra enskild egendom som ej ingar i bodelning vid arvinges eventuella äktenskap eller samboforhallande. Detsamma gäller avkastningen och substitut.'

Misstag 6 - Underlåtande att återkalla tidigare testamenten. Vid upprattande av inbordes testamente utan uttrycklig återkallelse av bägge makars tidigare individuellt upprättade testamenten enligt Arvdabalken 10 kap. 5 § kan tolkningstvister uppsta vid bouppteckning. Sverige saknar centralt testamentsregister (till skillnad från Nederlanderna), vilket gor uttrycklig återkallelse extra viktig. Tyst återkallelse genom motstridiga föreskrifter ar möjlig men skapar bevisproblem.

Misstag 7 - Brist pa testamentsexekutor eller alternativ. Utan gemensamt utsedd testamentsexekutor enligt Arvdabalken 19 kap. 14 § måste Tingsrätten utse boutredningsman enligt Arvdabalken 19 kap. 1 § vid bägge makars frånfälle, vilket försinkar bouppteckningen och ökar kostnaderna. Utan utsedd alternativ testamentsexekutor uppstår problem om utsedd testamentsexekutor avlider eller avsäger sig uppdraget. Korrekt: utse bade huvudsaklig och alternativ testamentsexekutor, ofta advokat från Sveriges Advokatsamfund med specialisering inom arvsrätt och en familjemedlem som backup.

Misstag 8 - Bristande beaktande av efterarvskrankande transaktioner. Den efterlevande maken som arver med fri förfoganderätt kan inte testamentera bort den arvda egendomen till någon utanför de gemensamma bröstarvingarna. Substantiella gåvor under livstiden eller transaktioner som missgynnar efterarvingarna kan klandras enligt Arvdabalken 3 kap. 3 §. Vid stora gåvor till tredje part (ny partner, valgorenhet, vänner) kan efterarvingarna kräva återföring av gavan vid efterarvskiftet. Korrekt: tydlig forklaring i testamentet att den efterlevande maken inte får göra substantiella gåvor som missgynnar de gemensamma bröstarvingarna, och att sadana transaktioner kan återföras vid efterarvskiftet enligt Arvdabalken 3 kap. 3 §.