Arvskifte Sverige

Arvskifte Sverige ar den slutliga rättshandling där dodsbodelagarna fördelar den avlidnes kvarlåtenskap mellan sig, reglerad i Arvdabalken (1958:637) 23 kap. Arvskiftet ar den naturliga avslutningen pa boutredningen efter bouppteckning enligt Arvdabalken 20 kap. och eventuell bodelning enligt Äktenskapsbalken (1987:230) 9-13 kap. mellan dödsboet och efterlevande make. Genom arvskiftet upphör dödsboet att existera och tillgångarna övergår till dodsbodelagarnas individuella aganderatt.

Formkraven för arvskiftet enligt Arvdabalken 23 kap. 1 § ar enkla: skriftlighet och underskrift av samtliga dödsbodelägare. Vittnen krävs inte (annorlunda an testamente). Arvskiftet ska beskriva hur kvarlåtenskapen fordelas mellan dodsbodelagarna. Vid oenighet mellan dodsbodelagarna kan skiftesman utses av Tingsrätten enligt Arvdabalken 23 kap. 5 § för medling och beslutsfattande; skiftesmannen får befogenhet att tvångsfördela kvarlåtenskapen.

Dödsbodelägare enligt Arvdabalken 18 kap. ar de personer som ar arvingar enligt lag, testamente eller efterlevande make. Arvingar enligt legal arvsordning omfattar bröstarvingar (barn, barnbarn, barnbarnsbarn) enligt Arvdabalken 2 kap. 1 § med instradesratt; vid avsaknad av bröstarvingar föräldrar och syskon enligt 2 kap. 2 §; vid avsaknad av föräldrar och syskon får- och morforaldrar samt deras avkomlingar enligt 2 kap. 3 §. Vid avsaknad av legal arvinge tillfaller arvet Allmanna arvsfonden enligt Arvdabalken 5 kap. 1 §, en stiftelse som använder arven för samhallsnyttiga ändamål.

Efterlevande make har sarstallning enligt Arvdabalken 3 kap. 1 §. Efterlevande make arver före gemensamma barn med 'fri förfoganderätt'; barnens efterarv falls ut vid efterlevande makes frånfälle enligt 3 kap. 2 §. Särkullbarn (från tidigare äktenskap) har direkt arvsrätt vid första dödsfallet enligt 3 kap. 1 § andra stycket. Sambo enligt Sambolagen (2003:376) har INGEN arvsrätt; endast genom testamente kan sambo tillgodoses.

Laglotten enligt Arvdabalken 7 kap. 1 § om hälften av bröstarvingens arvslott kan inte avtalas bort. Vid testamente som forfodelar bröstarvingen kan denna begara jämkning enligt Arvdabalken 7 kap. 3 § inom sex månader från delgivning av testamentet enligt 14 kap. 5 §. Jämkningen aterforfor laglotten den orattvist behandlade bröstarvingen och påverkar arvskiftet. Vid arvskiftet ska laglotten alltid respekteras.

Bodelning enligt Äktenskapsbalken (1987:230) 9-13 kap. utfors före arvskiftet vid första dödsfallet. Bodelningen sker mellan dödsboet och efterlevande make; giftorättsgodset fordelas hälften till var part. Enskild egendom enligt Äktenskapsbalken 7 kap. 2 § ingar inte i bodelning. Efter bodelning utgor dodsboets del kvarlåtenskapen som ska fordelas enligt arvskiftet. Vid samboforhallande enligt Sambolagen (2003:376) gor bodelningen hälften av samboegendomen (gemensamt anskaffat bohag och bostad enligt Sambolagen 3-7 §§) till efterlevande sambo om denna begär bodelning inom ett ar.

Bouppteckningen enligt Arvdabalken 20 kap. ska upprattas inom tre månader från dödsfallet med en manads rattelsefrist enligt 20 kap. 1 § och inlämnas till Skatteverket. Bouppteckningen utgor underlaget för arvskiftet och anger den avlidnes tillgångar (fastigheter, bostadsratter, bankmedel, aktier, fonder, loseegendom) och skulder (lan, kreditkort, obetalda fakturor, begravningskostnader). Netto-kvarlåtenskapen efter avdrag för skulder och bouppteckningskostnader ar det belopp som fordelas vid arvskiftet.

Boutredningsman och testamentsexekutor enligt Arvdabalken 19 kap. leder bouppteckningen och arvskiftet. Testamentsexekutor enligt 19 kap. 14 § ar utsedd av den avlidne i testamentet; boutredningsman enligt 19 kap. 1 § utses av Tingsrätten vid behov. Bägge har samma befogenheter att förvalta dödsboet, upprathalla skulder, utlamna legat och samordna arvskiftet. Vid dodsbodelagarnas överenskommelse om arvskiftet kan boutredningsman eller testamentsexekutor inte tvångsfördela; vid oenighet kan dock skiftesman utses enligt 23 kap. 5 §.

Fastighetsöverlåtelse vid arvskiftet kräver lagfartsansokan hos Lantmäteriet inom tre månader från arvskiftet enligt Jordabalken (1970:994) 20 kap. 1 §. Lagfartsansökan ska bifogas arvskiftet, bouppteckningen och eventuell dodsbevis. Bostadsratter ska anmalas till bostadsrättsföreningen enligt Bostadsrattslagen (1991:614) 6 kap. Aktier överlåtas via Euroclear eller direktregistrerade depåer hos Avanza, Nordnet eller annan mäklare. Bankkonton övergår till dodsbodelagarna efter dodsbevis och fullmakter; banker kräver normalt original eller bestyrkt kopia av bouppteckningen.

Arvskifte Sverige behovs i samtliga dödsbofall där tillgångar ska fordelas mellan dodsbodelagarna efter bouppteckning enligt Arvdabalken (1958:637) 20 kap. Nedanstaende situationer ar de vanligaste anledningarna att upprätta arvskifte.

Dodsfall med flera arvingar och bouppteckning. Vid varje dodsfall där tillgångarna overstiger 1 000 SEK ska bouppteckning upprattas inom tre månader från dödsfallet med en manads rattelsefrist enligt Arvdabalken 20 kap. 1 § och inlämnas till Skatteverket. Bouppteckningen ar underlag för arvskiftet. Vid flera arvingar (bröstarvingar, syskon, föräldrar, särkullbarn eller efterlevande make) måste arvskifte upprattas för att fordela kvarlåtenskapen mellan dem. Endast vid en ensam arvinge (vid avsaknad av efterlevande make och med endast en bröstarvinge) ar arvskifte i praktiken icke nödvändigt eftersom hela kvarlåtenskapen tillfaller en person; formellt arvskifte rekommenderas dock för dokumentationsandamal.

Gemensamma bröstarvingar med efterlevande make. Den vanligaste situationen ar make-make-dodsfall med gemensamma bröstarvingar (gemensamma barn). Den efterlevande maken arver hela kvarlåtenskapen efter bodelning enligt Äktenskapsbalken (1987:230) 9-13 kap. med fri förfoganderätt enligt Arvdabalken 3 kap. 1 §; gemensamma bröstarvingar erhaller efterarv vid efterlevande makes frånfälle enligt 3 kap. 2 §. Vid första dödsfallet upprattas arvskifte mellan dödsboet och efterlevande make som dokumenterar fri forfoganderatts-arvet och efterarvsanspraken. Vid andra dödsfallet upprattas slutligt arvskifte mellan bröstarvingarna baserat pa efterarvsanspraken.

Särkullbarn med direkt arvsrätt. Vid särkullbarn (barn från tidigare äktenskap eller relation) har dessa direkt arvsrätt vid första dödsfallet enligt Arvdabalken 3 kap. 1 § andra stycket. Arvskiftet måste konkret fordela särkullbarnens andelar omedelbart vid första dödsfallet, vilket kan tvinga den efterlevande maken att sälja gemensam bostad eller annan egendom. Särkullbarn kan dock avstå sin direkta arvsrätt enligt Arvdabalken 3 kap. 9 § sa att den efterlevande maken arver med fri förfoganderätt; särkullbarnet behåller dock efterarvsratt vid efterlevandes senare frånfälle. Avståendet dokumenteras i arvskiftet.

Testamenterad fördelning. Vid testamente upprättat enligt Arvdabalken (1958:637) 10 kap. fordelas kvarlåtenskapen enligt testators vilja. Arvskiftet ska beakta testamentet och utfora fordelningen. Legat enligt Arvdabalken 11 kap. 10 § (specifika föremål eller penningbelopp till namngivna personer eller organisationer som Cancerfonden organisationsnummer 802005-3370) utgår före fördelning av aterstaende kvarlåtenskap. Bröstarvingens laglott enligt 7 kap. 1 § om hälften av arvslotten respekteras alltid. Vid testamente i konflikt med laglotten kan bröstarvinge begara jämkning enligt 7 kap. 3 § inom sex månader från delgivning.

Fastigheter och bostadsratter. Vid ägande av fastighet enligt Jordabalken (1970:994) inskriven i fastighetsregistret hos Lantmäteriet eller bostadsratt enligt Bostadsrattslagen (1991:614) registrerad hos bostadsrättsförening, ar arvskiftet kritiskt för överlåtelse av äganderätten. Arvskiftet ska specificera vilken dödsbodelägare som ska erhalla fastigheten, värdering enligt bouppteckningen och hur eventuell skillnad mellan värdet och dödsbodelägarens andel ska kompenseras. Lagfartsansökan hos Lantmäteriet inom tre månader från arvskiftet enligt Jordabalken 20 kap. 1 § krävs. Bostadsrätten ska anmalas till bostadsrättsföreningen.

Familjeforetag och näringsverksamhet. Vid ägande av aktiebolag, handelsbolag, kommanditbolag eller enskild firma registrerad hos Bolagsverket uppstår komplicerade arvsfragor. Arvskiftet ska specificera vilken dödsbodelägare som ska överta företaget och hur generationsskifte enligt Inkomstskattelagen (1999:1229) ska genomforas. Bolagsordning och eventuella aktieägaravtal måste samordnas. Vid F-skattregistrering hos Skatteverket bibehalls företagets organisationsnummer; aktiviteter och tillgångar övergår via arvskiftet. Bedomning av företagets varde enligt bouppteckningen kan vara komplicerad och kräver ofta revisor eller redovisningsbyra.

Aktier och fondinnehav. Vid aktieinnehav hos Avanza, Nordnet eller direktregistrerade depåer i Euroclear ska arvskiftet specificera hur aktierna fordelas. Vid stor portfölj kan fordelningen ske antingen genom proportionell fördelning av varje aktiebolag (varje arvinge erhaller samma procent av varje innehav) eller genom uppdelning av portfolen (varje arvinge erhaller specifika innehav till samma varde). Värdering enligt bouppteckningen baseras pa stängningskursen pa dodsfallsdagen. Vid kapitalvinstskatt enligt Inkomstskattelagen kan vissa fordelningar vara skatteoptimala.

Internationella arvssituationer. Vid utländsk hemvist för den avlidne eller arvinge, eller egendom utomlands, tillämpas EU-arvsforordningen (EU 650/2012). Den allmanna regeln ar att lagen i den avlidnes sista hemvistland tillämpas enligt art. 21. Rättsvalsklausul enligt art. 22 i testamentet kan ha valt annan lag. Europeiskt arvsintyg enligt art. 62-73 underlättar erkannande i andra EU-medlemslander och utfardas av Skatteverket. Arvskiftet kan kräver översättning till andra sprak och bestyrkt kopia med apostille enligt Haagkonventionen om apostille (1961) för utländsk användning. Vid samordning med utländsk arvslag rekommenderas konsultation av advokat med specialisering inom internationell privatratt.

Utanfor EU vid hemvist i USA, Storbritannien, Schweiz, Norge eller annat tredje land tillämpas svenska internationella privatrattliga regler enligt Lagen (1937:81) om internationella rättsförhållanden rörande dödsbo (IDL). IDL bestämmer vilken lag som tillämpas pa olika delar av kvarlåtenskapen; vid fast egendom tillämpas lagen i belagenhetslandet (lex rei sitae). Vid komplicerade fall rekommenderas konsultation med advokat med specialisering inom internationell privatratt.

Ett rättsligt giltigt Arvskifte Sverige innehaller följande element för att uppfylla kraven i Arvdabalken (1958:637) 23 kap. och fungera som slutlig fördelning av dodsboets tillgångar.

Identifikation av den avlidne. Fullständigt namn enligt folkbokföring, tolvsiffrigt personnummer enligt Folkbokföringslagen (1991:481), sista folkbokföringsadress hos Skatteverket och dödsdatum enligt dodsbevis. Bouppteckningens registreringsdatum hos Skatteverket ska anges, eftersom arvskiftet bygger pa bouppteckningens innehall. Vid utländsk medborgare anges svenskt samordningsnummer eller pass-/identitetshandlingsuppgifter.

Identifikation av samtliga dödsbodelägare. Fullständigt namn, tolvsiffrigt personnummer, folkbokföringsadress och relation till den avlidne (efterlevande make, son, dotter, bröstarvinge, särkullbarn, syskon, brorson, mostern) för varje dödsbodelägare. Vid efterlevande make ska civilstand vid dödsfallet (gift eller registrerad partner enligt Lagen om registrerat partnerskap 1994:1117) bekraftas. Vid särkullbarn ska forelderns identitet specificeras för klarlaggande av arvsrätt.

Andelar av kvarlåtenskapen. Tydlig angivelse av varje dödsbodelägares andel: i procent (50%, 25%, 25%), brak (1/2, 1/4, 1/4), fast belopp (100 000 SEK), eller specifika föremål (fastigheten Bergsgatan 8, bostadsrätten Sundbygatan 12, konstsamlingen). Vid kombination av andelar och specifika föremål ska totala värdet samordnas. Bröstarvingens laglott enligt Arvdabalken 7 kap. 1 § om hälften av arvslotten ska respekteras.

Total kvarlåtenskap. Netto-kvarlåtenskap efter avdrag för skulder och bouppteckningskostnader enligt bouppteckningen. Belopp i SEK. Vid utländsk valuta omräknas till SEK enligt vaxelkurs pa dodsfallsdagen. Vid första dödsfallet med efterlevande make ska bodelning enligt Äktenskapsbalken (1987:230) 9-13 kap. utforts före arvskiftet; dodsboets andel efter bodelning utgor kvarlåtenskapen.

Specifikation av tillgångar. Detaljerad specifikation av fastigheter och bostadsratter (med kommun, registerbeteckning enligt Lantmäteriet, värdering av mäklare); bankmedel (med banker, kontonummer); aktier och fonder (med ISIN-koder, antal, värdering pa dodsfallsdagen); pensioner (med pensionsbolag och saldo); loseegendom (mobler, bohag, konstsamling, bil med registreringsnummer hos Transportstyrelsen); eventuell upphovsrätt eller patenter. Forms-legal.com rekommenderar gratisanvändare att rådfråga advokat vid större värdena.

Fördelningsplan. Konkret beskrivning av hur kvarlåtenskapen fordelas mellan dodsbodelagarna. Exempel: 'Efterlevande make Anna Margareta Andersson erhaller fastigheten Bergsgatan 8 med fri förfoganderätt och alla bankmedel motsvarande hennes halft av kvarlåtenskapen 1 750 000 SEK. Bröstarvingen Lukas Per Andersson erhaller bostadsrätten Sundbygatan 12 motsvarande hans andel 1 750 000 SEK. Eventuell skillnad regleras genom kontantbetalning.' Fördelningen ska beakta legal arvsordning, testamente, bodelning och laglott.

Boutredning och testamentsexekutor. Identifikation av boutredningsman enligt Arvdabalken 19 kap. 1 § eller testamentsexekutor enligt 19 kap. 14 §. Vid utsedd person anges fullständigt namn och kontaktuppgifter. Vid samordnande person från Sveriges Advokatsamfund anges byraadress och organisationsnummer. Vid avsaknad av utsedd person genomfor dodsbodelagarna arvskiftet själva med eventuellt biträde av jurist.

Kvittning och kontantreglering. Vid skillnad mellan utdelad egendom och dödsbodelägarens berattigade andel regleras detta genom kontantbetalning mellan dodsbodelagarna. Tidsfrist för kontantbetalning (vanligen 30 dagar från undertecknandet av arvskiftet) ska anges. Vid större belopp kan rantestolopande borgensbeslut anges. Vid skuldighet mellan dodsbodelagarna kan reverer (lopande skuldebrev) upprattas.

Fastighet och bostadsratt överlåtelse. Vid fastigheter ska lagfartsansokan inlämnas till Lantmäteriet inom tre månader från arvskiftet enligt Jordabalken (1970:994) 20 kap. 1 §. Arvskiftet ar handling före lagfartsansokan. Vid bostadsratter ska anmalan goras till bostadsrättsföreningen enligt Bostadsrattslagen (1991:614) 6 kap. Föreningen kan kräver godkännande av nya medlemmar; vid avslag finns rätt att overklaga till hyresnämnden enligt Lagen om hyresnamn (2002:62).

Aktieoverlatelse. Vid aktier ska overlatelsen registreras hos Euroclear (vid aktiebolag noterade pa Stockholmsborsen) eller hos vardepappersfond (vid fondinnehav). Vid direktregistrerade depåer hos Avanza, Nordnet eller andra mäklare anmalas overlatelsen till mäklaren. Vid aktier i onoterade aktiebolag ska arvskiftet bifogas till bolagets aktiebok enligt Aktiebolagslagen (2005:551) 5 kap.

Bankkonton och pensionsfördelning. Vid bankmedel ska bankerna (Swedbank, SEB, Handelsbanken, Nordea, Skandiabanken) informeras om dödsfallet och bouppteckningen. Arvskiftet ar handling som bekräftar fordelningen. Vid pensioner ska Pensionsmyndigheten och pensionsbolagen (Alecta, AMF, KPA, SPP, Skandia) informeras; tjänstepension kan utbetalas till efterlevande make enligt försäkringsvillkoren. Vid livforsakring med begunstigad ska försäkringsbolaget direkt utbetala till begunstigad utan att försäkringen ingar i kvarlåtenskapen.

Godkännande och slutreglering. Klausul som bekräftar att samtliga dödsbodelägare har fått full insikt i bouppteckningen, har granskat handlingarna och godkänner fordelningen. Genom undertecknandet slutgiltigt reglas samtliga arvsfragor mellan dodsbodelagarna avseende dödsboet. Vid efterfoljande upptackt av ytterligare tillgångar eller skulder ska tilläggsskifte upprattas enligt Arvdabalken (1958:637) 23 kap. 3 §.

Undertecknande. Plats och datum för undertecknande. Underskrifter av samtliga dödsbodelägare i samtidig närvaro (eller via fullmakt vid förhinder). Vid boutredningsman eller testamentsexekutor ska denna också underteckna och bekräfta att arvskiftet ar utfort i enlighet med bouppteckningen och eventuellt testamente. Vid skiftesman utsedd av Tingsrätten ar skiftesmannens beslut bindande även utan dodsbodelagarnas underskrifter enligt Arvdabalken 23 kap. 5 §.

Att noggrant upprätta ett Arvskifte Sverige kräver följande steg som dodsbodelagarna genomfor gemensamt, ofta med biträde av boutredningsman eller testamentsexekutor enligt Arvdabalken (1958:637) 19 kap.

Steg 1 - Slutför bouppteckningen. Första steget ar att slutföra bouppteckningen enligt Arvdabalken 20 kap. inom tre månader från dödsfallet med en manads rattelsefrist enligt 20 kap. 1 § och inlämna den till Skatteverket. Bouppteckningen ska innehalla samtliga tillgångar (fastigheter, bostadsratter, bankmedel, aktier, fonder, loseegendom, eventuell upphovsrätt) och skulder (lan, kreditkort, obetalda fakturor, begravningskostnader). Bouppteckningen utgor underlag för arvskiftet. Vid komplicerade bouppteckningar (företag, internationella tillgångar, stora värdena) rekommenderas biträde av advokat från Sveriges Advokatsamfund eller redovisningsbyra med tillstand från Revisorsinspektionen.

Steg 2 - Identifiera samtliga dödsbodelägare. Fyll i fullständigt namn, tolvsiffrigt personnummer, folkbokföringsadress hos Skatteverket och relation till den avlidne för varje dödsbodelägare. Dödsbodelägare enligt Arvdabalken 18 kap. omfattar: arvingar enligt legal arvsordning (bröstarvingar enligt 2 kap. 1 §, föräldrar och syskon enligt 2 kap. 2 §, får- och morforaldrar enligt 2 kap. 3 §); arvingar enligt testamente; efterlevande make enligt Arvdabalken 3 kap. 1 § (om barnen ej trädar in via instradesratt enligt 2 kap. 1 §). Vid särkullbarn ska forelderns identitet specificeras. Vid utländska arvingar anges svenskt samordningsnummer eller pass-/identitetshandlingsuppgifter.

Steg 3 - Genomfor bodelning vid första dödsfallet. Vid första dödsfallet med efterlevande make ska bodelning enligt Äktenskapsbalken (1987:230) 9-13 kap. utforts före arvskiftet. Bodelningen sker mellan dödsboet och efterlevande make; giftorättsgodset fordelas hälften till var part. Enskild egendom enligt Äktenskapsbalken 7 kap. 2 § ingar inte i bodelning. Vid äktenskapsförord enligt Äktenskapsbalken 7 kap. 3 § ska detta beaktas. Bodelningsavtal mellan dödsboet och efterlevande make upprattas separat eller integreras i arvskiftet. Efter bodelning utgor dodsboets del kvarlåtenskapen.

Steg 4 - Specificera kvarlåtenskapen. Detaljerad specifikation av tillgångar enligt bouppteckningen. Fastigheter med kommun, registerbeteckning enligt Lantmäteriet, värdering av mäklare; bostadsratter med foreningens organisationsnummer och värdering; bankmedel med banker (Swedbank, SEB, Handelsbanken, Nordea, Skandiabanken) och kontonummer; aktier med ISIN-koder och värdering pa dodsfallsdagen; pensioner med pensionsbolag och saldo; loseegendom (mobler, bohag, konstsamling, bil med registreringsnummer hos Transportstyrelsen). Värdering ska vara saklig och baserad pa marknadsvarde eller dokumenterad expertvardering.

Steg 5 - Beräkna andelar. Andelar berakas enligt legal arvsordning, testamente, bodelning och laglott. Exempel pa beräkning vid efterlevande make och två gemensamma bröstarvingar: efterlevande make arver hela kvarlåtenskapen efter bodelning med fri förfoganderätt enligt Arvdabalken 3 kap. 1 §; gemensamma bröstarvingar erhaller efterarv vid efterlevande makes frånfälle. Vid särkullbarn från tidigare äktenskap: särkullbarn har direkt arvsrätt vid första dödsfallet enligt Arvdabalken 3 kap. 1 § andra stycket. Vid testamente: fördelning enligt testamentet med respekt för laglotten enligt Arvdabalken 7 kap. 1 §. Vid komplicerade beräkningar rekommenderas biträde av advokat eller jurist med specialisering inom familje- och arvsrätt.

Steg 6 - Förhandla fördelningsplan. Diskutera och kom överens om hur kvarlåtenskapen ska fordelas mellan dodsbodelagarna. Vid fastigheter och bostadsratter avgor en eller flera dödsbodelägare vilka som ska överta egendomarna; kompensation till övriga sker genom kontantbetalning eller andra tillgångar. Vid familjeföretag avgors generationsskifte enligt Inkomstskattelagen (1999:1229). Vid stora aktieinnehav kan fordelningen ske antingen genom proportionell fördelning av varje aktiebolag eller genom uppdelning av portfolen. Vid oenighet kan medling försökas; vid varaktig oenighet kan skiftesman utses av Tingsrätten enligt Arvdabalken 23 kap. 5 §.

Steg 7 - Beskriv fördelning konkret. Skriv konkret fördelningsplan med specifika föremål och belopp till varje dödsbodelägare. Exempel: 'Efterlevande make Anna Margareta Andersson erhaller fastigheten Bergsgatan 8 (registerbeteckning GBG 1:42, varde 4 500 000 SEK) med fri förfoganderätt och alla bankmedel motsvarande hennes halft av kvarlåtenskapen 1 750 000 SEK. Bröstarvingen Lukas Per Andersson erhaller bostadsrätten Sundbygatan 12 (bostadsrättsförening 769612-3456, varde 2 800 000 SEK) motsvarande hans andel 1 750 000 SEK. Eventuell skillnad mellan dodsbodelagarnas berattigade andelar och utdelad egendom regleras genom kontantbetalning inom 30 dagar från undertecknandet av detta arvskifte.'

Steg 8 - Reglera kvittning och kontantbetalning. Vid skillnad mellan utdelad egendom och berattigad andel ska kvittning och kontantbetalning regleras. Tidsfrist för kontantbetalning (vanligen 30 dagar) ska anges. Vid större belopp kan rantestolopande borgensbeslut anges; sedvanlig ranta enligt Räntelagen (1975:635) ar referensränta plus 8 procentenheter. Vid skuldighet mellan dodsbodelagarna kan reverer (lopande skuldebrev) upprattas enligt Skuldebrevslagen (1936:81). Vid stora kontantbeloppt kan banklån tas av den mottagande dödsbodelägaren med fastigheten som sakerhet.

Steg 9 - Förbered fastighets-, bostadsrätts- och aktieöverlåtelse. Vid fastigheter ska lagfartsansokan forberedes för inlämning till Lantmäteriet inom tre månader från arvskiftet enligt Jordabalken (1970:994) 20 kap. 1 §. Vid bostadsratter ska anmalan forberedes till bostadsrättsföreningen enligt Bostadsrattslagen (1991:614) 6 kap. Vid aktier ska Euroclear, vardepappersfond eller direktregistrerade mäklare (Avanza, Nordnet) informeras. Vid pensioner och livforsakringar ska försäkringsbolagen (Alecta, AMF, KPA, SPP, Skandia, Folksam, Länsförsäkringar) informeras.

Steg 10 - Undertecknande av samtliga dödsbodelägare. Samtliga dödsbodelägare ska underteckna arvskiftet i samtidig närvaro (eller via fullmakt vid förhinder enligt avtalslagen 1915:218). Plats och datum (AAAA-MM-DD enligt svensk standard SS 614001:2007) anges. Vid boutredningsman eller testamentsexekutor ska denna också underteckna och bekräfta att arvskiftet ar utfort i enlighet med bouppteckningen och eventuellt testamente. Vid utländska dödsbodelägare kan elektronisk signatur enligt eIDAS-forordningen (EU 910/2014) användas. Vid skiftesman utsedd av Tingsrätten ar skiftesmannens beslut bindande även utan dodsbodelagarnas underskrifter. Vi rekommenderar gratisanvändare av forms-legal.com att rådfråga advokat vid komplexa arvssituationer.

Arvskifte Sverige ar föremål för ett omfattande rättsligt regelverk från Arvdabalken (1958:637), Äktenskapsbalken (1987:230), Sambolagen (2003:376), Jordabalken (1970:994), Bostadsrattslagen (1991:614) och EU-arvsforordningen (EU 650/2012).

Formkrav enligt Arvdabalken 23 kap. 1 §. Arvskiftet ska vara skriftligt och undertecknat av samtliga dödsbodelägare. Vittnen krävs inte (annorlunda an testamente enligt Arvdabalken 10 kap.). Vid varje dödsbodelägares förhinder kan fullmakt enligt avtalslagen (1915:218) användas; fullmakten ska ge tydlig behorighet att representera dödsbodelägaren vid arvskiftet. Brist pa underskrift av samtliga dödsbodelägare medfor att arvskiftet ar ofullstandigt och inte kan registreras eller användas som lagfartshandling.

Dödsbodelägare enligt Arvdabalken 18 kap. Dödsbodelägare ar de personer som ar arvingar enligt lag, testamente eller efterlevande make. Arvingar enligt legal arvsordning omfattar: bröstarvingar (barn, barnbarn, barnbarnsbarn) enligt Arvdabalken 2 kap. 1 § med instradesratt; vid avsaknad av bröstarvingar föräldrar och syskon enligt 2 kap. 2 §; vid avsaknad av föräldrar och syskon får- och morforaldrar samt deras avkomlingar enligt 2 kap. 3 §. Vid avsaknad av legal arvinge tillfaller arvet Allmanna arvsfonden enligt 5 kap. 1 §.

Efterlevande makes arvsrätt enligt Arvdabalken 3 kap. Efterlevande make arver före gemensamma barn med 'fri förfoganderätt' enligt Arvdabalken 3 kap. 1 §; barnens efterarv falls ut vid efterlevande makes frånfälle enligt 3 kap. 2 §. Särkullbarn (från tidigare äktenskap) har direkt arvsrätt vid första dödsfallet enligt 3 kap. 1 § andra stycket. Vid avstaende av direkt arvsrätt enligt 3 kap. 9 § erhaller särkullbarnet efterarv vid efterlevandes senare frånfälle.

Laglott enligt Arvdabalken 7 kap. Bröstarvingens laglott utgor hälften av arvslotten och kan inte avtalas bort genom testamente. Beraknas pa kvarlåtenskapen efter avdrag för skulder och bouppteckningskostnader enligt 7 kap. 2 §. Vid jämkning enligt 7 kap. 3 § aterforfor laglotten den orattvist behandlade bröstarvingen; jämkningsbegäran måste framstallas inom sex månader från delgivning av testamentet enligt 14 kap. 5 §. Förskott pa arv enligt 6 kap. avraknas vid laglottsberäkning.

Bouppteckning enligt Arvdabalken 20 kap. Bouppteckning ska upprattas inom tre månader från dödsfallet med en manads rattelsefrist enligt 20 kap. 1 § och inlämnas till Skatteverket. Bouppteckningen ar offentlig handling och registreras i Riksarkivet. Bouppteckningen ar underlag för arvskiftet och innehaller samtliga tillgångar och skulder. Vid felaktig bouppteckning kan tillagsskifte upprattas enligt Arvdabalken 23 kap. 3 §. Skatteverket kontrollerar bouppteckningen och kan kräver kompletteringar; vid avslag kan beslutet overklagas.

Bodelning enligt Äktenskapsbalken (1987:230) 9-13 kap. Vid första dödsfallet utfors bodelning mellan dödsboet och efterlevande make; giftorättsgodset fordelas hälften till var part. Enskild egendom enligt Äktenskapsbalken 7 kap. 2 § ingar inte i bodelning. Vid äktenskapsförord enligt Äktenskapsbalken 7 kap. 3 § ska detta beaktas. Bodelningsavtal mellan dödsboet och efterlevande make upprattas separat eller integreras i arvskiftet. Vid samboforhallande enligt Sambolagen (2003:376) gor bodelningen hälften av samboegendomen om efterlevande sambo begär bodelning inom ett ar.

Boutredningsman och testamentsexekutor enligt Arvdabalken 19 kap. Boutredningsman utses av Tingsrätten enligt 19 kap. 1 § vid behov; testamentsexekutor utses av den avlidne i testamentet enligt 19 kap. 14 §. Bägge har samma befogenheter att förvalta dödsboet, upprathalla skulder, utlamna legat och samordna arvskiftet. Berattigad till skalig ersättning ur dödsboet enligt 19 kap. 19 §.

Skiftesman enligt Arvdabalken 23 kap. 5 §. Vid oenighet mellan dodsbodelagarna om arvskiftet kan skiftesman utses av Tingsrätten. Skiftesmannen får befogenhet att tvångsfördela kvarlåtenskapen. Skiftesmannens beslut ar bindande även utan dodsbodelagarnas underskrifter. Vid missnoje med skiftesmannens beslut kan klandertalan vackas vid Tingsrätten enligt 23 kap. 8 § inom fyra månader från beslutet.

Tilläggsskifte enligt Arvdabalken 23 kap. 3 §. Vid efterfoljande upptackt av ytterligare tillgångar eller skulder som inte upptogs i bouppteckningen och arvskiftet ska tillagsskifte upprattas. Tillagsskiftet bygger pa samma principer som ursprungliga arvskiftet. Vid arvingens dod före tillagsskiftet övergår dennes rätt till hans eller hennes arvingar enligt instradesratt.

Fastighetsöverlåtelse enligt Jordabalken (1970:994). Vid fastigheter ska lagfartsansokan inlämnas till Lantmäteriet inom tre månader från arvskiftet enligt Jordabalken 20 kap. 1 §. Lagfartsansökan ska bifogas arvskiftet, bouppteckningen och dodsbevis. Lantmäteriet kontrollerar handlingarna och utfardar lagfart; vid felaktigheter kan ansökan avvisas eller beslutet overklagas. Stampelskatt enligt Lagen om stampelskatt vid inskrivningsmyndigheter (1984:404) tillkommer.

Bostadsrättsöverlåtelse enligt Bostadsrattslagen (1991:614). Vid bostadsratter ska anmalan goras till bostadsrättsföreningen enligt Bostadsrattslagen 6 kap. Föreningen kan kräver godkännande av nya medlemmar enligt 2 kap. 1 §; vid avslag finns rätt att overklaga till hyresnämnden enligt Lagen om hyresnämnden (2002:62). Vid bostadsratt ska den nya medlemmens skotsamhet bedömas.

Internationella arvssituationer enligt EU-arvsforordningen (EU 650/2012). Vid utländsk hemvist tillämpas lagen i sista hemvistland enligt art. 21. Rättsvalsklausul enligt art. 22 i testamentet kan ha valt annan lag. Europeiskt arvsintyg enligt art. 62-73 underlättar erkannande i andra EU-medlemslander. Sverige har ratificerat forordningen och Skatteverket utfardar Europeiskt arvsintyg pa begäran. Utanfor EU vid hemvist i USA, Storbritannien, Schweiz eller Norge tillämpas svenska internationella privatrattliga regler enligt Lagen (1937:81) om internationella rättsförhållanden rörande dödsbo (IDL).

Följande misstag goras ofta vid upprattande av Arvskifte Sverige och kan medföra att arvskiftet ar ogiltigt eller skapar tolkningstvister.

Misstag 1 - Brist pa underskrift av samtliga dödsbodelägare. Arvskifte enligt Arvdabalken (1958:637) 23 kap. 1 § kräver underskrift av samtliga dödsbodelägare. Brist pa underskrift av någon dödsbodelägare medfor att arvskiftet ar ofullstandigt och inte kan registreras eller användas som lagfartshandling vid Lantmäteriet. Vid förhinder för någon dödsbodelägare (utländsk hemvist, sjukdom, frihetsberövande) kan fullmakt enligt avtalslagen (1915:218) användas; fullmakten ska ge tydlig behorighet. Vid oenighet mellan dodsbodelagarna kan skiftesman utses av Tingsrätten enligt Arvdabalken 23 kap. 5 §; skiftesmannens beslut ar bindande även utan dodsbodelagarnas underskrifter.

Misstag 2 - Brist pa bodelning vid första dödsfallet. Vid första dödsfallet med efterlevande make ska bodelning enligt Äktenskapsbalken (1987:230) 9-13 kap. utforts FORE arvskiftet. Bodelningen sker mellan dödsboet och efterlevande make; giftorättsgodset fordelas hälften till var part. Vid forsumning av bodelning kan arvskiftet bygga pa felaktig kvarlåtenskap. Korrekt: separat bodelningsavtal mellan dödsboet och efterlevande make upprattas före arvskiftet, eller bodelningen integreras tydligt i arvskiftet. Enskild egendom enligt Äktenskapsbalken 7 kap. 2 § ingar inte i bodelning och ska tydligt urskiljas.

Misstag 3 - Försumning av laglott. Bröstarvingens laglott enligt Arvdabalken 7 kap. 1 § om hälften av arvslotten kan inte avtalas bort. Vid arvskifte som forfodelar bröstarvingen i förhållande till testamentet kan denna begara jämkning enligt Arvdabalken 7 kap. 3 § inom sex månader från delgivning av testamentet. Korrekt: vid testamenterad fördelning ska bröstarvingens laglott alltid berakas och respekteras. Vid särkullbarn ska deras direkta arvsrätt vid första dödsfallet enligt Arvdabalken 3 kap. 1 § andra stycket beaktas; jämkning av laglott kan kräver retroaktiv andring av arvskiftet.

Misstag 4 - Otydlig fördelningsplan. Vag formulering om hur kvarlåtenskapen fordelas skapar tolkningstvister mellan dodsbodelagarna. Vanliga problem: oklarhet om huruvida en fastighet ska tillfalla en eller flera dödsbodelägare; oklarhet om varderingen av tillgångarna; oklarhet om hur skillnader mellan andelar och utdelad egendom ska regleras. Korrekt: konkret fördelningsplan med specifika föremål (fastigheter med registerbeteckning enligt Lantmäteriet, bostadsratter med foreningens organisationsnummer, aktier med ISIN-koder) och belopp. Värdering enligt bouppteckningen ska refereras. Vid skillnader regleras genom kontantbetalning med tydlig tidsfrist (vanligen 30 dagar från undertecknandet).

Misstag 5 - Brist pa lagfartsansokan eller försening. Vid fastigheter ska lagfartsansokan inlämnas till Lantmäteriet inom tre månader från arvskiftet enligt Jordabalken (1970:994) 20 kap. 1 §. Försening kan medföra forseningsavgift enligt Förordningen om avgifter vid inskrivningsmyndigheter (1995:1459) och kan komplicera senare försäljning av fastigheten. Korrekt: lagfartsansokan ska forberedes redan vid arvskiftet och inlämnas omedelbart. Lagfartsansökan ska bifogas arvskiftet, bouppteckningen och dodsbevis. Stampelskatt enligt Lagen om stampelskatt vid inskrivningsmyndigheter (1984:404) tillkommer; vid bouppteckningens överlåtelse enligt arvskifte ar stämpelskatten dock ingen om arvinge ej kompenseras.

Misstag 6 - Felaktig hantering av bostadsratter. Vid bostadsratter ska anmalan goras till bostadsrättsföreningen enligt Bostadsrattslagen (1991:614) 6 kap. Föreningen kan kräver godkännande av nya medlemmar enligt 2 kap. 1 §; vid avslag finns rätt att overklaga till hyresnämnden enligt Lagen om hyresnämnden (2002:62). Vanligt misstag: föreningen informeras inte eller för sent; den nya medlemmens skotsamhet bedoms inte i tid. Korrekt: föreningen informeras omedelbart efter arvskiftet med arvskiftet, bouppteckningen och dodsbevis som underlag. Vid medlemskap kräver föreningen ofta intyg om medlemmens skotsamhet och ekonomiska förhållanden.

Misstag 7 - Brist pa tillagsskifte vid nya tillgångar eller skulder. Vid efterfoljande upptackt av ytterligare tillgångar eller skulder som inte upptogs i bouppteckningen och arvskiftet ska tillagsskifte upprattas enligt Arvdabalken (1958:637) 23 kap. 3 §. Vanligt misstag: nya tillgångar (gammal aktiedepå hos liten mäklare, utländsk fastighet, forgotten livforsakring med utbetalning) eller skulder (gamla kreditkortskostnader, obetalda fakturor) hanteras informellt mellan dodsbodelagarna utan formellt tillagsskifte, vilket kan medföra tvister och skattekonsekvenser. Korrekt: vid upptackt av nya tillgångar eller skulder upprattas tillagsskifte enligt samma principer som ursprungliga arvskiftet; tillagsskiftet ska inlämnas till Skatteverket som komplettering till bouppteckningen.

Misstag 8 - Försumning av skattekonsekvenser. Arvskiftet har skattekonsekvenser enligt Inkomstskattelagen (1999:1229) och Lagen om arvs- och gavoskatt (1941:416, formellt upphävd 2004 men relevant för ovrigt). Vid arv av fastighet eller bostadsratt ar fordelningen i sig inte skattepliktig, men vid senare försäljning beräknas kapitalvinst pa skillnaden mellan försäljningspris och anskaffningsvarde (vilket motsvarar varderingen i bouppteckningen). Vid arv av aktier beräknas kapitalvinst pa skillnaden mellan försäljningspris och anskaffningsvarde. Korrekt: vid komplicerade arv rekommenderas konsultation av revisor med tillstand från Revisorsinspektionen eller skattejurist för skatteplanering. Vid försäljning av arvd fastighet inom 9 ar från inskaffning hos den avlidne kan reducerad kapitalvinstskatt galla; vid försäljning efter 9 ar tillämpas standard 22% kapitalvinstskatt.