Skip to main content
Real estateSV

Överlåtelsebesiktning Sverige

Reviewed by the Forms Legal Editorial Team·Last updated
Key takeaways

En överlåtelsebesiktning är en systematisk teknisk genomgång av en fastighets skick som genomförs i samband med köp eller försäljning. Dokumentet sammanfattar besiktningsmannens iakttagelser och utgör underlag för köparens undersökningsplikt enligt 4 kap. 19 § jordabalken (1970:994). Besiktningen behövs varje gång en fastighet byter ägare och är i praktiken standard vid alla villaaffärer i Sverige.

Legal basis: 4 kap. 19 § jordabalken (1970:994) undersökningsplikt; plan- och bygglagen (2010:900) 8 kap. energideklaration; SBR Byggingenjörerna branschstandard

overlatelsebesiktning — free, fillable template; download as PDF or Word.

Vad en överlåtelsebesiktning är

En överlåtelsebesiktning är ett skriftligt protokoll över en fastighets synliga och åtkomliga konstruktioner, installationer och ytor vid ett givet tillfälle. Besiktningsmannen går systematiskt igenom fastigheten och noterar fel, risker och förhållanden som kan behöva åtgärdas. Protokollet beskriver vad som iakttagits, men innehåller normalt också bedömningar av risk för dolda fel i utrymmen som inte gick att kontrollera.

Branschstandarden för hur besiktningar ska genomföras och dokumenteras är fastlagd av SBR Byggingenjörerna. En besiktningsman som följer denna standard gör en visuell och oförstörande kontroll — inga hål borras och inga konstruktioner öppnas upp utan särskild överenskommelse. Protokollet delas sedan med både säljare och köpare och ligger till grund för den fortsatta förhandlingen om pris, avdrag eller åtgärder.

Det är viktigt att skilja en överlåtelsebesiktning från en energideklaration. Energideklarationen regleras av lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader och ska upprättas av en certifierad energiexpert. Den behandlar enbart byggnadens energiprestanda och är ett separat obligatoriskt dokument vid försäljning. Överlåtelsebesiktningen täcker fastighetens tekniska skick i bredare mening och är inte lagreglerad till sitt innehåll på samma sätt, men är avgörande för rättsläget mellan köpare och säljare.

När du behöver en överlåtelsebesiktning

Besiktningen är relevant vid varje överlåtelse av en fastighet — det vill säga vid köp av villa, radhus eller annat småhus med mark. Köparen är i princip alltid den som beställer och bekostas av besiktningen, eftersom det är köparens undersökningsplikt som ska uppfyllas.

Tidpunkten är ofta satt till strax efter att parterna kommit överens om ett preliminärt pris men innan bindande köpekontrakt undertecknas. På detta sätt kan besiktningsresultatet påverka om affären genomförs, till vilket pris och med vilka villkor. Vissa köpare väljer att genomföra besiktningen ännu tidigare i processen för att slippa binda sig vid ett objekt med okänt skick.

Om köparen väljer att inte genomföra en besiktning, eller underlåter att följa upp tydliga risksignaler som besiktningsmannen pekat på, riskerar köparen att inte kunna åberopa dolda fel i efterhand. Undersökningsplikten enligt 4 kap. 19 § jordabalken (1970:994) innebär att köparen inte kan åberopa sådana fel som denne borde ha upptäckt vid en omsorgsfull undersökning. En genomförd och korrekt beaktad besiktning stärker köparens ställning avsevärt om tvister uppkommer i efterhand.

Vad protokollet ska innehålla

Ett välskrivet besiktningsprotokoll innehåller normalt ett antal återkommande delar. Första delen är en allmän fastighetsbeskrivning med adress, fastighetsbeteckning, byggnadstyp och uppgifter om när byggnaden uppfördes eller genomgick större renoveringar.

Därefter följer en genomgång av fastighetens olika delar: grund och källare, ytterväggar, tak, fönster och dörrar, inre bärande konstruktioner, installationer för värme, vatten och avlopp samt elinstallationer. Varje del beskrivs utifrån vad som iakttagits och klassificeras ofta efter hur allvarliga eventuella brister är.

Riskbedömningen är en central del av protokollet. Besiktningsmannen anger vilka konstruktionsdelar eller utrymmen som inte kunde besiktas och vad risken kan vara för fel i dessa. Denna del är viktig för köparen, eftersom den tydliggör vad undersökningsplikten inte har täckt och vad som kan behöva undersökas djupare av specialist.

Avslutningsvis brukar protokollet innehålla en sammanfattande bedömning och ibland råd om åtgärder. Protokollet signeras av besiktningsmannen och innehåller uppgifter om dennes behörighet och den standard som tillämpats.

Hur du fyller i och använder dokumentet

Köparen beställer besiktningen och bokar tid med en behörig besiktningsman — ofta en byggnadsingenjör med erfarenhet av överlåtelsebesiktningar och anslutning till SBR Byggingenjörerna eller likvärdig organisation. Det är klokt att vara med vid besiktningen för att kunna ställa frågor direkt och förstå besiktningsmannens iakttagelser i sitt sammanhang.

När protokollet väl är upprättat bör köparen gå igenom det noggrant och ställa frågor om allt som är oklart. Om protokollet pekar på risker för dolda fel i exempelvis kryputrymme, oinspekterat tak eller äldre rördragningar, bör dessa undersökas vidare av specialist innan köpet slutförs. Att strunta i sådana signaler och ändå fullfölja köpet kan försvåra möjligheten att senare kräva ersättning av säljaren.

Dokumentet bör arkiveras tillsammans med köpekontraktet och övriga handlingar rörande fastigheten. Om du vill upprätta ett professionellt besiktningsprotokoll inför en överlåtelse kan du använda mallen Överlåtelsebesiktning Sverige som underlag för processen.

Säljaren har ett eget intresse av att ta del av protokollet. Om säljaren känner till fel men inte upplyser köparen om dem, riskerar säljaren att ansvara för dolda fel även om köparen formellt sett borde ha undersökt dem. Öppen kommunikation om kända brister minskar risken för efterföljande tvister.

Vanliga misstag att undvika

Ett återkommande misstag är att köparen inte är med vid besiktningen. Besiktningsmannens muntliga förklaringar på plats ger ofta en djupare förståelse för protokollets noteringar än texten ensam ger. En notering om "fuktindikation i källaren" kan uppfattas olika beroende på om man sett utrymmet eller inte.

Ett annat vanligt misstag är att köparen läser protokollet slentrianmässigt utan att agera på de riskpunkter som lyfts fram. Besiktningsmannen kan inte öppna upp väggar eller gräva fram grundläggningen — det är köparens ansvar att följa upp de delar som pekas ut som riskfyllda. Undersökningsplikten enligt 4 kap. 19 § jordabalken (1970:994) är inte uppfylld enbart genom att beställa en besiktning; köparen måste också handla på det protokollet visar.

Många förväxlar också energideklarationen med överlåtelsebesiktningen. Energideklarationen är obligatorisk vid försäljning enligt lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader och ska vara upprättad av en certifierad expert, men den ersätter inte en teknisk besiktning av fastighetens skick. Båda dokumenten fyller olika funktioner och bör finnas tillgängliga inför ett köp.

Det händer också att säljare försöker presentera en äldre besiktning som om den vore aktuell. En besiktning är en ögonblicksbild av fastighetens skick vid besiktningstillfället. En äldre rapport kan ha blivit inaktuell om fastigheten har genomgått renoveringar, om nya skador uppstått eller om lång tid passerat. Köparen bör insistera på en färsk besiktning.

Slutligen underskattas ofta vikten av att läsa riskbedömningsdelen. Den del av protokollet som beskriver vad besiktningsmannen inte kunde kontrollera är minst lika viktig som de fel som faktiskt dokumenterats. Det är i dessa blinda fläckar som dolda fel ofta dyker upp efter tillträdet.

Juridisk bakgrund och praktiska råd

Rättslig grund för köparens undersökningsplikt finns i 4 kap. 19 § jordabalken (1970:994). Paragrafen innebär att köparen inte av säljaren kan kräva ersättning för fel som köparen kände till eller borde ha känt till vid köpet. Hur långt undersökningsplikten sträcker sig beror på fastighetens synliga skick, ålder, konstruktion och vad som kan anses normalt att undersöka.

Besiktningsmannen är inte en garant för att fastigheten är felfri. Protokollet beskriver vad som var synligt och åtkomligt vid ett visst tillfälle under givna förhållanden. Om dolda fel ändå uppdagas efter köpet är det i första hand säljarens eventuella vetskap och lojalitetsplikt som avgör ansvarsfördelningen — inte besiktningsrapporten i sig.

Parterna kan i köpekontraktet reglera hur besiktningsresultaten ska hanteras, till exempel om ett visst antal konstaterade brister ger köparen rätt att frånträda avtalet eller begära prisreduktion. Sådana villkor ska alltid formuleras tydligt i skrift och helst med hjälp av en jurist eller erfaren mäklare.

En överlåtelsebesiktning är en relativt liten kostnad i förhållande till fastighetens värde och den trygghet dokumentet ger. En välgenomförd besiktning med tydligt protokoll är ett av de bästa sätten att gå in i en fastighetsaffär med öppen information om vad man faktiskt köper.

Need the document itself? Download the free template →

This article is general information, not legal advice — see our accuracy & editorial policy. Confirm the cited law is current before relying on it.

More legal guides