Skip to main content

Privat och Familj

Rättegångsfullmakt Sverige

Rättegångsfullmakt i Sverige är ett processrättsligt instrument reglerat i Rättegångsbalken (1942:740) 12 kap. 8 § där en part i rättegångsmål utser ett ombud att företräda parten inför Tingsrätten, Hovrätten eller Högsta Domstolen (HD).

Viktiga fakta

SverigeSverigeSvenska (SE)GratisPDF & Word
Rättslig grundRättegångsbalken (1942:740) 12 kap. om rättegångsombud; Delgivningslagen (2010:1932); Rättshjälplagen (1996:1619); Avtalslagen (1915:218) § 10-27Underskriftsrader i mallen: 2 parter
Rättegångsfullmakt

Rättegångsfullmakt utfärdad enligt Rättegångsbalken (1942:740) 12 kap. 8 § om rättegångsombud och behörighet att företräda part inför domstol.

Part och ombud

PART (FULLMAKTSGIVARE)

Jag, [Fullständigt namn på fullmaktsgivaren (parten)], personnummer/organisationsnummer [Personnummer (fysisk person) eller organisationsnummer (juridisk person)], adress [Adress (folkbokföring eller satefadress för juridisk person)], i egenskap av [Partens roll i målet], utfärdar härmed rättegångsfullmakt.

OMBUD (FULLMAKTSHAVARE)

Jag förordnar [Fullständigt namn på ombudet], personnummer [Personnummer ombudet], [Titel och byråtillhörighet (valfritt)], till mitt rättegångsombud.

Måluppgifter

PARAGRAF 1 - MÅLUPPGIFTER

1.1 Domstol: [Domstol där målet handläggs].

1.2 Målnummer: [Målnummer (om känt)].

1.3 Tvistens natur: [Kortfattad beskrivning av tvisten].

Fullmaktens omfång

PARAGRAF 2 - FULLMAKTENS BEHÖRIGHET OCH OMFÅNG

2.1 Ombudet är behörig att företräda mig inför [Domstol där målet handläggs] och i alla instanser till vilka målet kan överklagas, samt att vidta alla åtgärder i samband med målet.

2.2 Omfång: [Fullmaktens omfång och behörighet].

2.3 Ombudet är behörig att mottaga delgivning på mina vägnar i målet enligt Rättegångsbalken 12 kap. 8 § och Delgivningslagen (2010:1932).

2.4 Ombudet är behörig att ingå förlikning om jag ej uttryckligen begränsat denna rätt ovan.

2.5 Ombudet är behörig att anlita substitut som ersättningsombud vid förhinder, enligt Rättegångsbalken 12 kap. 4 §, under förutsättning att substituten uppfyller kraven i 12 kap. 2 §.

Upphörande och Återkallelse

PARAGRAF 3 - UPPHÖRANDE OCH ÅTERKALLELSE

3.1 Rättegångsfullmakten kan återkallas av mig när som helst; återkallelse meddelas Tingsrätten skriftligen och registreras i mållistan.

3.2 Fullmakten upphör automatiskt när slutligt utslag eller dom vunnit laga kraft, om överklagande ges in enligt Rättegångsbalken 12 kap. 5 §.

Undertecknande

UNDERTECKNANDE

Upprättat i [Ort] den [Datum].

Part/Fullmaktsgivare: __________________________________

[Fullständigt namn på fullmaktsgivaren (parten)], personnummer/organisationsnummer [Personnummer (fysisk person) eller organisationsnummer (juridisk person)]

Ombudet har tagit del av och accepterat uppdraget: __________________________________

[Fullständigt namn på ombudet], personnummer [Personnummer ombudet]

Part/Fullmaktsgivare

________________

Signature

Ombud

________________

Signature

Vad är Rättegångsfullmakt Sverige?

Rättegångsfullmakt i Sverige är ett processrättsligt instrument reglerat i Rättegångsbalken (1942:740) 12 kap. 8 § där en part i rättegångsmål utser ett ombud att företräda parten inför Tingsrätten, Hovrätten eller Högsta Domstolen (HD). Ombudet ges behörighet att vidta alla processåtgärder - framställning av yrkanden, mottagande av delgivning, ingående av förlikning, överklagande av dom - på partens vägnar under målhandläggningens gång.

Rättegångsbalken 12 kap. 2 § uppställer krav på ombudet: ombudet ska vara lämpat för uppdrag, ej ha behörighet särskilda skäl mot sig, ej vara underårig, ej vara under förvaltar- eller godmanskap och ej vara obehörig av annan orsak. Ombudet behöver ej vara advokat enligt de formella kraven, men Tingsrätten kan avvisa ombud som ej anses lämpad för uppdraget. Advokater anslutna till Sveriges Advokatsamfund (org nr 802003-4261) uppfyller alltid lämplighetskravet och är bundna av Advokatsamfundets yrkesetiska regler.

De civilprocessrättsliga reglerna styr hur fullmakten och ombudets handläggning gar till. Rättegångsbalken 12 kap. 8 § krav att rättegångsfullmakten inges till Tingsrätten skriftligen. Ombudet mottager delgivning enligt Delgivningslagen (2010:1932) på partens vägnar om så anges i fullmakten; delgivning till ombudet har samma rättskraft som delgivning till parten själv. Substitut - ersättningsombud vid förhinder - regleras i Rättegångsbalken 12 kap. 4 §.

Civila tvistemål (T-mål) handläggs normalt vid allmän Tingsrätt (Stockholms Tingsrätt, Göteborgs Tingsrätt, Malmö Tingsrätt med flera) med rättegångsfullmakt som processhandling. Brottmål (B-mål) med målsägandeombud krav också fullmakt om målsäganden använder ombud. Förvaltningsmål vid Förvaltningsrätten, Kammarrätten och Högsta Förvaltningsdomstolen handläggs under förvaltningsprocesslagen (1971:291), där partens ombud krav fullmakt. Arbetsrättsliga tvistemål vid Arbetsdomstolen (AD) regleras under Lagen (1974:371) om rättegången i arbetsmål.

Förlikning enligt Rättegångsbalken 17 kap. 6 § kan ingås av ombudet om fullmakten ger sådan behörighet. Förlikning krav partens uttryckliga bemyndigande; ett ombud utan förlikningsbehörighet kan ej binda parten. Förlikning registreras av Tingsrätten och har samma rättskraft som en dom. Det rekommenderas att rättegångsfullmakten alltid anger tydligt om ombudet är behörig att ingå förlikning.

När behöver du Rättegångsfullmakt Sverige?

Rättegångsfullmakt Sverige behövs i ett flertal processrättsliga situationer där parten själv ej kan eller vill företräda sig inför domstol.

Civila tvistemål vid Tingsrätten. Den vanligaste situationen är civilt tvistemål (T-mål) vid Stockholms Tingsrätt, Göteborgs Tingsrätt, Uppsala Tingsrätt, Malmö Tingsrätt eller annan allmän Tingsrätt. Tvisten kan gälla fordran (obetald faktura), skadestånd, fastighetsrätt (besittningsskyddstvist, arrende), företagsratt (aktieägaravtal, leverantoravtal), fastighetstransaktioner eller familjerättsliga mål. Parten anlitar advokat från Sveriges Advokatsamfund och utfärdar rättegångsfullmakt för ombudets processåtgärder.

Brottmål med målsägandeombud. Målsäganden i brottmål (B-mål vid Tingsrätt) kan anlita målsägandeombud enl Rattegångsbalken 20 kap. om ersättningskrav mot gärningsmannen, psykologiskt stöd vid förhör och företrädande inför domstol. Målsägandeombudets fullmakt är en rättegångsfullmakt som specificerar ombudets behörighet i brottmålet.

Hovrättsprocesser och HD-mål. Vid överklagande av Tingsrättens dom till Svea Hovrätt, Hovrätten Över Skåne och Blekinge, Hovrätten för Västra Sverige eller annan Hovrätt krav ny rättegångsfullmakt, eller att ombudet uttryckligen ges behörighet att överklaga Tingsrättens dom. Likaså vid vidare talan till Högsta Domstolen (HD) som kräver tillstand (PT, prövningstillstånd) enligt Rättegångsbalken 54 kap. 9 §.

Förvaltningsrättsliga mål. Tvistemål vid Förvaltningsrätten i Stockholm (FR), Kammarrätten i Stockholm (KR) och Högsta Förvaltningsdomstolen (HFD) beträffande skattemål (Skatteverket), socialförsäkringsmal (Försäkringskassan), socialtjänstemål (kommunens socialtjänst), tillståndsmål (Finansinspektionen, Länsstyrelsen), märkesregistrering (Patent- och Registreringsverket) krav rättegångsfullmakt för ombudets processåtgärder.

Arbetsrättsliga tvistemål. Mål vid Arbetsdomstolen (AD) om arbetsrättsliga tvister (LAS-tvister, avskedanden, diskriminering) kan handläggs av part ensamt eller med ombud. Fackförbund som LO, TCO och SACO företräder sina medlemmars Arbetsdomstolsmål via ombudsordning. Oorganiserade arbetstagare utfärdar rättegångsfullmakt direkt till jurist eller advokat med specialisering inom arbetsrätt.

Vad ska Rättegångsfullmakt Sverige innehålla

En rättsligt giltig Rättegångsfullmakt Sverige innehåller följande nödvändiga delar för att godtas av Tingsrätten och ge ombudet processbehörighet.

Identifikation av parten (fullmaktsgivaren). Fullständigt namn (för juridisk person: firmanamn och organisationsnummer i Bolagsverkets register), personnummer (för fysisk person) eller organisationsnummer (för juridisk person), och adress för delgivning. Rättegångsbalken 33 kap. 1 § om delgivning i rättegång krav korrekt adressangivelse. Partens roll i målet anges: käranden, svaranden, överklagande eller motpart.

Identifikation av ombudet. Fullständigt namn, personnummer, folkbokföringsadress och, om tillämplig, titel och byråtillhörighet. För advokat: advokattiteln (godkänd av Sveriges Advokatsamfund), byråns firmanamn och organisationsnummer. Tingsrätten kontrollerar att ombudet uppfyller lämplighetskraven i Rättegångsbalken 12 kap. 2 §. Vid advokat från Sveriges Advokatsamfund (org nr 802003-4261) är lämplighetskravet alltid uppfyllt.

Måluppgifter. Domstol (Stockholms Tingsrätt, Göteborgs Tingsrätt, Svea Hovrätt, Högsta Domstolen, Förvaltningsrätten, Arbetsdomstolen), målnummer (T 1234-26, B 5678-26, M 910-26, A 1234-26) och kort beskrivning av tvistens natur. Utan måluppgifter kan domstolen ha svårigheter att registrera fullmakten i rätt mål.

Fullmaktens behörighet och omfång. Specificerade processåtgärder som ombudet är behörig att vidta: framställning av yrkanden, Framläggande av motbevisning, mottagande av delgivning, ansökan om utmätning hos Kronofogden, begäran om kvarstad, överklagande av dom. Förlikningsbehörighet krav uttrycklig angivelse; utan sådan behörighet kan ombudet ej binda parten. Substitutsbehörighet (rätt att anlita ersättningsombud vid förhinder) regleras i Rättegångsbalken 12 kap. 4 §.

Delgivningsbehörighet. Om ombudet ska mottaga delgivning på partens vägnar måste detta uttryckligen framgå av fullmakten. Delgivning till ombudet har samma rättskraft som delgivning till parten själv enligt Delgivningslagen (2010:1932) 14 §. Om delgivningsbehörighet ej anges leveras delgivning till parten direkt på angiven adress.

Giltighetstid och instanser. Fullmakten bör specificera om den gäller i en eller flera instanser: 'målets samtliga instanser' eller 'Tingsrätten i första instans'. Utan angivelse av instanser kan tveksamheter uppstå om fullmakten gäller också i Hovrätten och HD.

Återkallelse. Klarhet om att parten kan återkalla fullmakten skriftligen med underrättelse till Tingsrätten. Återkallelsen är verksam från dagen domstolen registrerar den.

Underskrifter. Partens underskrift med namnförtydligande och personnummer/organisationsnummer. Ombudets accept av uppdraget. Ort och datum.

Så fyller du i Rättegångsfullmakt Sverige

Att upprata Rättegångsfullmakt Sverige kräver följande steg, vanligtvis i samråd med den advokat eller jurist som ska företräda parten.

Steg 1 - Identifiera partens uppgifter. Fullständigt namn eller firmanamn (för aktiebolag: AB:et registrerat hos Bolagsverket med organisationsnummer), personnummer eller organisationsnummer, och delgivningsadress. Partsrollen (käranden, svaranden) anges tydligt för att Tingsrätten ska kunna registrera fullmakten korrekt i mållistan.

Steg 2 - Identifiera ombudets uppgifter. Fullständigt namn, personnummer och, för advokat: byråuppgifter (firmanamn, organisationsnummer, adress). Kontrollera att ombudet uppfyller kraven i Rättegångsbalken 12 kap. 2 §. Advokater anslutna till Sveriges Advokatsamfund (advokatsamfundet.se) är alltid lämpliga.

Steg 3 - Ange måluppgifter. Domstolens fulla namn (till exempel Stockholms Tingsrätt, Förvaltningsrätten i Stockholm), målnummer om känt (erhålls från Tingsrätten vid stämningsansökans registrering), och kort beskrivning av tvistens natur. Om målet ej registrerats än kan målnummer lämnas tömt och fyllas i senare.

Steg 4 - Specificera fullmaktens behörighet. Ange noggrant vilka processåtgärder ombudet är behörig att vidta. Områden att tänka på: delgivning, förlikning, överklagande, substitut. För fullständig processbehörighet: 'Ombudet är behörig att vidta alla processåtgärder i målets samtliga instanser, inklusive förlikning, överklagande, mottagande av delgivning och substitution av ersättningsombud.'

Steg 5 - Underteckna. Parten undertecknar fullmakten på angiven ort och datum (ÅÅÅÅ-MM-DD). Ombudet accept erar uppdraget. Inges till Tingsrätten i original (rättegångsbalenl 12 kap. 8 §) vid första inlaga eller på stämman.

Steg 6 - Ingivning till Tingsrätten. Rättegångsfullmakten inges till Tingsrättens aktenbord, antingen med första inlaga eller separat. Vid advokat är detta rutinmässig åtgärd; det är advokatens ansvar att kontrollera fullmaktens korrekthet för Tingsrättens krav.

Vanliga misstag i Rättegångsfullmakt Sverige

Följande misstag göras ofta vid upprättande av Rättegångsfullmakt Sverige och kan medföra att Tingsrätten avvisar fullmakten eller att ombudet saknar nödvändig processbehörighet.

Misstag 1 - Förlikningsbehörighet ej angiven. Utan uttrycklig angivelse att ombudet är behörig att ingå förlikning kan ombudet ej binda parten vid uppgörelse. Förlikning enligt Rättegångsbalken (1942:740) 17 kap. 6 § är ett vanligt avslutande av civila tvistemål (T-mål) och arbetsrättsliga mål vid Arbetsdomstolen. Korrekt formulering: 'Ombudet är behörig att ingå förlikning på mina vägnar med bindande verkan.'

Misstag 2 - Fullmakten gäller ej i högre instanser. Om fullmakten ej specificerar att den gäller i alla instanser kan tveksamhet uppstå om den gäller också i Hovrätten och Högsta Domstolen. Korrekt: 'Ombudet är behörig att handla i målets samtliga instanser, inklusive Hovrätten och Högsta Domstolen.' Tingsrättens dom kan överklagas till Hovrätten inom tre veckor från delgivning; Hovrättens dom kan överklagas till Högsta Domstolen men krav prövningstillstånd (PT) enligt Rättegångsbalken 54 kap. 9 §.

Misstag 3 - Felaktiga identifikationsuppgifter. Avvikelse i personnummer (till exempel 19650815-3456 mot 6508153456 i Tingsrättens register) leder till försenad handläggning. För juridisk person: korrekt firmanamn och organisationsnummer registrerat hos Bolagsverket (bolagsverket.se) är avgsrande. Kontrollera noggrant före ingivning.

Misstag 4 - Ej original utan kopia. Tingsrätten kräver normalt rättegångsfullmakten i original. Fotokopia utan bestyrkande kan avvisas. Se till att ha tillräckligt med originalexemplar för Tingsrätten, Hovrätten och Arbetsdomstolen om målet förväntas överklagas. Upprata två-tre original simultant för effektivitet.

Misstag 5 - Ej angiven delgivningsbehörighet. Om ombudet ska mottaga kallelser och domar på partens vägnar måste detta anges i fullmakten. Utan delgivningsbehörighet levereras delgivning till parten direkt på angiven adress, och kallelse till Tingsrättens sammanträde kan missas; Rättegångsbalken 44 kap. 8 § tillåter Tingsrätten att avgöra målet utan partens närvaro om kallelse ej efterföljs.

Misstag 6 - Substitutsbehörighet ej reglerad. Om ombudet vid förhinder (sjukdom, kolliderande sammanträde) ej har substitutsbehörighet kan målet ställas in vilket medför kostnader och förseningar. Rättegångsbalken 12 kap. 4 § reglerar substitutsbehörighet. Ange alltid att ombudet är behörig att anlita ersättningsombud (substitut) vid förhinder.

Misstag 7 - Okvalificerat ombud. Tingsrätten kan avvisa ombud som ej anses lämpat för uppdraget per Rättegångsbalken 12 kap. 5 §. Använd alltid advokat från Sveriges Advokatsamfund (advokatsamfundet.se, org nr 802003-4261) för tvister av vikt eller komplexa mål; advokatens lämplighetskrav är alltid uppfyllt.

Misstag 8 - Ej specificerat målnummer. Utan målnummer (T 1234-26, B 5678-26) kan Tingsrätten ha svårigheter att registrera fullmakten i rätt mål. Målnummer erhålls från Tingsrättens expeditionsavdelning vid stämningsansökans registrering; lämna målnummerfaltet tömt i fullmakten om ansokan ej inlämnats Än och fyll i efter registrering.

Misstag 9 - Inget vittnesintyg vid tvivelaktig beslutsförmåga. Om parten vid undertecknandet av rättegångsfullmakten har nedsatt beslutsförmåga kan motparten ifrågasatta fullmaktens giltighet. Läkarintyg och vittnesintyg stärker fullmaktens bevisvärde. Advokater kontrollerar normalt klientens beslutskompetens vid uppdragsmotets start.

Misstag 10 - Fullmakten återkallas utan att domstolen underrättas. Om parten avslutar ombudsuppdraget måste skriftlig återkallelse ges in till Tingsrättens aktenbord. Utan registrering i Tingsrättens mall är återkallelsen ej verksam mot Tingsrätten; ombudet kan fortsätt handla på ursprunglig fullmakt. Återkallelse kommuniceras alltid skriftligen till Tingsrätten och till ombudet.

Citera den här sidan

CC BY 4.0 · fri att citera

Hänvisa till den här gratismallen i en artikel, kursplan eller forskningsanteckning:

APA
Forms Legal. (2026). Rättegångsfullmakt Sverige [Legal document template]. Forms Legal. https://forms-legal.com/sv/sverige/personal/legal-declarations/rattegangsfullmakt
MLA
"Rättegångsfullmakt Sverige." Forms Legal, 2026, https://forms-legal.com/sv/sverige/personal/legal-declarations/rattegangsfullmakt.
Chicago
Forms Legal. "Rättegångsfullmakt Sverige." Forms Legal, 2026. https://forms-legal.com/sv/sverige/personal/legal-declarations/rattegangsfullmakt.
BibTeX
@misc{formslegal-rattegangsfullmakt,
  author       = {{Forms Legal}},
  title        = {Rättegångsfullmakt Sverige},
  year         = {2026},
  howpublished = {\url{https://forms-legal.com/sv/sverige/personal/legal-declarations/rattegangsfullmakt}},
  note         = {Free legal document template. Based on Rättegångsbalken (1942:740) 12 kap. om rättegångsombud; Delgivningslagen (2010:1932); Rättshjälplagen (1996:1619); Avtalslagen (1915:218) § 10-27}
}
Wikipedia
{{cite web |title=Rättegångsfullmakt Sverige |website=Forms Legal |publisher=Forms Legal |date=2026 |url=https://forms-legal.com/sv/sverige/personal/legal-declarations/rattegangsfullmakt}}
RIS
TY  - ELEC
T1  - Rättegångsfullmakt Sverige
T2  - Forms Legal
PB  - Forms Legal
PY  - 2026
UR  - https://forms-legal.com/sv/sverige/personal/legal-declarations/rattegangsfullmakt
ER  - 
Forms Legal

Vanliga frågor

Märsta ombudet vara advokat för att använda rättegångsfullmakten?

Rättegångsbalken (1942:740) 12 kap. 2 § krav att ombudet är 'lämpat för uppdrag' men ställer inget krav på advokattitel. Ombudet kan vara jurist, student eller annan lämplig person. Tingsrätten kan dock avvisa ombud som ej anses tillfredsställande lämpat (12 kap. 5 §). Advokater anslutna till Sveriges Advokatsamfund (advokatsamfundet.se, org nr 802003-4261) uppfyller alltid lämplighetskravet och är bundna av yrkesetiska regler om lojalitet, tystnadsplikt och aktsamhet. För allvarliga tvistemål, brottmål och komplexa förvaltningsmål rekommenderas stärkt advokat med specialisering inom rätts området.

Kan rättegångsfullmakten återkallas under rättegångens gång?

Ja, parten kan återkalla rättegångsfullmakten när som helst under rättegångens gång through skriftlig underrättelse till Tingsrätten. Återkallelsen registreras i mållistan och är verksam från registreringsdagen. Tingsrätten kan bevilja anstånd för att parten ska kunna anlita nytt ombud; utan anstånd måste parten företräda sig själv. Ombudet är skyldigt att därefter avhålla sig från ytterligare processåtgärder. Viktigt: återkalla alltid skriftligen och bekräfta mottagandet från Tingsrätten. Om målet är angeläget bör nytt ombud utses omedelbart före återkallelse av gammalt ombud.

Kräver förvaltningsrättsliga mål (skattetal, socialförsäkringsmal) rättegångsfullmakt?

Ja, också förvaltningsrättsliga mål kräver fullmakt för ombudets processåtgärder, analogt med civila mål. Förvaltningsprocesslagen (1971:291) reglerar processen vid Förvaltningsrätten, Kammarrätten och Högsta Förvaltningsdomstolen. Skattemål (Skatteverket, inkomstskatt, momstvist) handläggs vid Förvaltningsrätten i Stockholm, Sundsvall, Göteborg, Linköping eller Luleå beroende på partens hemvistort. Ombudets fullmakt gäller även vid Förvaltningsrätten och är bindande. Rättshjälp (Rättshjälplagen 1996:1619) är tillgängligt också i förvaltningsrättsliga mål. Socialförsäkringsmål från Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Socialtjänstemål från kommunens socialtjänst handläggs också vid Förvaltningsrätten; ombud med fullmakt kan företräda part i dessa mål.

Märsta rättegångsfullmakten förnyas för varje instans (Tingsrätt, Hovrätt, HD)?

Om fullmakten ej uttryckligen anger att den gäller i 'samtliga instanser' kan tveksamhet uppstå om den gäller i Hovrätten och Högsta Domstolen. Rekommendation: ange uttryckligen 'Ombudet är behörig att handla i målets samtliga instanser, inklusive Hovrätten och Högsta Domstolen.' Om fullmakten enbart gäller Tingsrätten måste ny fullmakt upprättas för Hovrätten vid överklagande. NY rättegångsfullmakt behövs också om parten byter ombud. Tingsrätten och Hovrätten hanterar fullmaktens giltighet separat; vid oklarhet bör ny fullmakt utfärdas även för Hovrätten.

Kan ett företag använda rättegångsfullmakt?

Ja, juridiska personer - aktiebolag, handelsbolag, kommanditbolag, stiftelser, ideella föreningar - kan utfärda rättegångsfullmakt. För aktiebolag enligt Aktiebolagslagen (2005:551) undertecknar behörig firmatecknare (VD eller styrelseledamot registrerad hos Bolagsverket) fullmakten på bolagets vägnar. Firmatecknarens behörighet visas med registreringsbevis från Bolagsverket (org nr 202100-3785). Fullmaktsgivaren är bolaget (firmanamn och organisationsnummer); ombudet företräder bolagets intressen inför Tingsrätten. Bolagets organisationsnummer och firmanamn anges på fullmakten i stället för personnummer.

Vad är skillnaden mellan rättegångsfullmakt och biträdesfullmakt?

Rättegångsfullmakten ger ombudet behörighet att vidta alla processåtgärder och företräda parten inför domstol i ombudets eget namn (som rättegångsombud). Biträdsfullmakten (Rättegångsbalken 12 kap. 3 §) ger en person behörighet att biträda parten vid sidan av parten själv, utan att parten avträder från rättegången. Biträdet har begränsad behörighet jämfört med ombudet. I praktiken används rättegångsfullmakt när parten anlitar ombud som företrädare; biträdsfullmakt används vid ombud som stöd utan att företräda ensamt. Sveriges Advokatsamfund reglerar både ombud och biträdens yrkesetiska skyldigheter.

Är ombudet bundet av advokatsekretess vid rättegångsfullmakt?

Ja, advokater anslutna till Sveriges Advokatsamfund är bundna av tystnadsplikt (advokatsekretess) enligt Advokatsamfundets yrkesetiska regler och Rättegångsbalken 36 kap. 5 §. Tystnadsplikten skyddar all kommunikation mellan klient och advokat, inklusive rättegångsfullmaktens innehåll och partens processuella strategi. Advokaten får ej yppa hemligheter som framkommit i uppdraget, under eller efter uppdraget, utan klientens samtycke. Brott mot tystnadsplikten kan leda till disciplinär åtgärd av Advokatsamfundets disciplinnämnd och, i allvarliga fall, uteslutning ur Advokatsamfundet. Jurist som ej är advokat har ej samma lagstadgade tystnadsplikt och värnar här för att dokumentation kan vara delgivningsbar vid sakrättsliga tvister.

Baserad på Rättegångsbalken (1942:740) 12 kap. om rättegångsombud; Delgivningslagen (2010:1932); Rättshjälplagen (1996:1619); Avtalslagen (1915:218) § 10-27 — texten senast redigerad: november 2026

Denna mall tillhandahålls endast i informationssyfte och utgör inte juridisk rådgivning. Lagar varierar mellan jurisdiktioner och ändras över tid. Rådfråga en kvalificerad jurist för rådgivning som är specifik för din situation.Fullständig ansvarsfriskrivning

Hittade du ett fel? Berätta för oss